STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Veckan inleddes med en turbulent handelsdag där oljepriset bröt igenom 100 dollar per fat. Aktier pressades ned, korta europaräntor steg tydligt medan USA-räntor sjönk något. Dollarindex pendlade runt 99-nivån.

Marknadens fokus låg på måndagen tydligt på oljepriset. Brentoljan steg kraftigt och nådde som högst 119 dollar per fat, den högsta nivån sedan 2022.

Priserna föll senare tillbaka till under 105 dollar efter att Financial Times rapporterat att G7-ländernas finansministrar skulle mötas för att diskutera en möjlig samordnad frigivning av strategiska oljereserver, koordinerad av Internationella energiorganet (IEA).

Frankrikes finansminister sade efter mötet att "vi är inte där ännu" när det gäller ett avtal om en gemensam frigivning av reserver, men att G7-länderna väntas signalera att de står redo att vidta åtgärder, inklusive att använda lager.

Vid svensk stängning noterades Brent strax över 100 dollar per fat.

"Många tillgångsslag följer nu oljepriset nästan tick för tick, så för marknaderna är detta viktigare än allt annat just nu. Alla rubriker måste tolkas i ljuset av vad de kommer att göra med oljepriset", skrev Deutsche Bank i en kommentar.

Konflikten fortsatte samtidigt att eskalera militärt. Natos luftförsvar sköt ned en ballistisk robot som kom in i turkiskt luftrum, den andra incidenten av sitt slag under konflikten. Israel genomförde samtidigt nya attacker mot mål i Iran och Libanon.

De finansiella marknaderna fortsatte samtidigt att präglas av oro. Europaräntorna steg vidare, tydligast i den korta änden, där den tyska tvåårsräntan var upp 10 punkter till 2,33 procent vid svensk stängning.

På valutamarknaden handlades dollarn fortsatt under 1:156 nivån mot euron medan yenen tappade över 158-nivån mot dollarn.

Kronan handlades samtidigt 2 öre svagare mot såväl dollarn som euron jämfört med nivåerna före helgen. Svenska räntor steg 8 punkter i den korta änden medan de längre löptiderna sjönk 2 punkter jämfört med samma tidpunkt.

De högre energipriserna har samtidigt lett till en tydlig omprissättning av ränteförväntningarna. För ECB prisade marknaden under en period på måndagen in två räntehöjningar i år, medan förväntningarna om räntesänkningar från Bank of England har minskat.

Även för Federal Reserve har sänkningsförväntningarna dämpats, om än i mindre grad. Handlare räknar nu med att Federal Reserves nästa räntesänkning på 25 punkter inte kommer tidigare än i september. USA-räntorna sjönk dock något på måndagen, med tvååringen ned 1 punkt och tioåringen ned 3 punkter från fredagens svenska stängning.

Fed-ledamöterna har nu gått in i sin tysta period inför centralbankens möte nästa vecka, där styrräntan väntas lämnas oförändrad.

Vad gäller Riksbanken skrev SEB i en kommentar att konflikten i Mellanöstern och risken för kraftigt stigande energipriser gör att direktionen sannolikt kommer att vara mycket ovillig att ändra penningpolitiken innan situationen stabiliserats.

"Vi bedömer att direktionen kommer att ta bort den lilla sannolikheten (4 punkter) för en räntehöjning under fjärde kvartalet i år och sänka räntebanan något för 2027 och 2028", skrev banken.

Kärninflationen har varit tydligt lägre än Riksbankens prognos från december och den underliggande trenden ligger klart under målet. Den ekonomiska återhämtningen är i stort sett på rätt spår, men osäkerheten kvarstår och arbetsmarknaden är fortfarande svag.

Makrostatistik hamnade i bakgrunden på måndagen, men tyska industrisiffror kom in svagare än väntat i januari.

Från USA visade statistik på eftermiddagen att hushållens ettåriga inflationsförväntningar sjönk till 3,0 procent i februari, jämfört med 3,1 procent i januari. Det visar Federal Reserve Bank of New Yorks månatliga enkät.

De treåriga inflationsförväntningarna låg kvar på 3,0 procent, och de femåriga inflationsförväntningarna låg också kvar på 3,0 procent.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt