Krig skapar oro på marknaderna och vissa tillgångar kan ta tvära kast. Flera exempel visar att aktier ofta återhämtar sig när osäkerheten lagt sig. Det finns därför en strategi som troligen är bäst för de flesta investerare, skriver Martin Boldt-Christmas apropå situationen i Mellanöstern.
Idag, 07:00
I mars 2000, när internet var ungt, nådde aktiemarknaden ny högsta nivå. Den efterföljande korrigeringen var smärtsam. Det var deprimerande dagar på den Londonbaserade merchantbank jag nyligen börjat arbeta på som kvantitativ analytiker. Uppsägningarna kom snabbt. Nedsläckta skärmar stod lite överallt som stumma vittnen om en svunnen storhetstid.
Vändningen kom först tre år senare när USA invaderade Irak. Marknaden gillar inte osäkerhet, men paradoxalt nog ansågs en mindre välplanerad invasion, motiverad av tvivelaktiga underrättelser, att minska osäkerheten. De kommande fyra åren skulle S&P 500 stiga med nästan 100%.
En kollega, som likt mig bara hade arbetat några år i finansbranschen, hade länge sagt att marknaden skulle vända när kriget bröt ut. Som son till immigranter, och den första i familjen att gå på universitetet, hade han den sortens magkänsla som svensk överutbildad medelklass saknar.
Något år tidigare hade han börjat köpa Apple-aktier för en stor del av sina besparingar. Inte efter någon djupare analys, utan för att han gillade sin nyinköpta iPod. Men mer om det senare.
Det är oroliga tider och den tidigare världsordningen är i gungning. Av naturliga skäl påverkar det finansiella marknader eftersom långsiktiga konsekvenser av väpnade konflikter är svåra att förutse.
Det är svårt att avgöra vilka tillgångar investerare bör söka sig till när kriget kommer. Historiskt har guld, råolja och amerikanska dollar ofta stigit i ett tidigt skede. Så var också fallet när USA och Israel nu attackerade Iran.
Det stigande guldpriset diskuteras ofta i relation till konflikter eller inflation. Men den senaste tidens starka uppgång för den ädla metallen har mer att göra med det monetära systemet än med geopolitisk oro.
Visst kan priset stiga i tider av osäkerhet, men främst under extrema förhållanden. Sedan guldmyntfoten övergavs i början av 1970-talet har guld varit ett svagt skydd mot både inflation och geopolitisk oro.
Olje- och energipriser tenderar att öka i samband med krig och konflikter. Cirka 80% av global energi kommer fortfarande från fossila bränslen. Det driver inflation vilket minskar centralbankers handlingsutrymme att stimulera ekonomisk aktivitet.
Ett möjligt, men inte sannolikt scenario, om kriget i Iran eskalerar, är stagflation. Ett tillstånd med svag tillväxt i kombination med hög inflation är av naturliga skäl inte bra för aktiemarknaden.
Hur börsen reagerar på krigsutbrott har historiskt varierat. Mycket beror på förväntningar. I de fall börsen faller har den ofta återhämtat sig när osäkerheten minskat.
Trots återkommande krig, och de kostnader de innebär, har aktiers långsiktiga reella avkastning varit starkare än för andra tillgångsslag, som guld och obligationer. Det är en insikt som ger viss trygghet för den med tålamod och disciplin.
Men även om krig skapar chocker, där vissa varar längre än andra, domineras aktiemarknadens långsiktiga avkastning i slutändan av ekonomiska faktorer. Det spelar naturligtvis roll var kriget utkämpas och vem som vinner, men i både USA och Storbritannien föll aktiemarknaden mer under finanskrisen 2008, it-bubblan 2000 och 1970-talets oljekris än under något av de två världskrigen.
Aktiemarknaden är komplex och hur förväntningar och händelser påverkar priser varierar. Det gäller även vid krigsutbrott. Grafen nedan visar hur den svenska aktiemarknaden (OMX) har reagerat sex månader före och efter krigsutbrott under de senaste fyrtio åren.
Försvarsindustrin brukar av uppenbara skäl gynnas i tider av geopolitisk oro. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för drygt fyra år sedan har europeiska försvarsaktier utvecklats mycket starkt. Givet kraftigt ökade försvarsbudgetar och viljan att minska beroendet av amerikansk teknologi är det inte förvånande.
Men ändrade försvarsanslag behöver inte ha förväntad effekt. Efter sovjetunionens fall 1991 minskade USA:s försvarsbudget som andel av BNP från 5,0 till 3,5% under de följande fem åren.
Under samma period steg S&P 500 försvarsindex med 190% medan marknadsindex steg 80%. Varför? Bolagens marginaler ökade och de hittade nya exportmarknader trots lägre försvarsutgifter.
Samtidigt kan ny teknologi sätta press på etablerade bolag. Jag skrev nyligen om Uforce, det ukrainska företag som sänkte stora delar av den ryska Svartahavsflottan. Enligt en artikel av Bloomberg värderas bolaget till mer än en miljard dollar.
Det finns många aktuella exempel på hur innovativa företag och ny teknik snabbt gör framsteg och tar marknadsandelar från etablerade försvarsföretag.
Det har rapporterats att USA inlett förhandlingar med ukrainska företag om att köpa interceptorer. De kostar en bråkdel av de USA-tillverkade system som används inom det amerikanska försvaret.
Kostnadseffektivitet är lika viktigt för det militära som det civila, oberoende av försvarsbudget.
Under Napoleonkriget ska baron Nathan Rothschild ha sagt "köp när kanonerna dånar – sälj när segertrumpeterna ljuder".
Det kan löna sig att köpa tillgångar när osäkerheten är som störst och sälja när kaoset lagt sig. Man ska dock komma ihåg att baronen både hade djupa fickor och hög riskaptit.
För de flesta investerare är det bättre att inte göra något. För den långsiktige slår tid i marknaden oftast timing av marknaden.
Så vad hände med min kollega som var så förtjust i sin iPod? Några år senare blev han uppsagd under den globala finanskrisen. För avgångsvederlaget köpte han fler Apple-aktier. Sedan dess har han inte arbetat.
I dag bor han med sin familj nära Holland Park i centrala London. Med jämna mellanrum säljer han delar av sitt innehav, som sedan de mörka åren runt 2003 stigit mer än 500 gånger.
För oss med lägre risktolerans och sämre känsla för marknadens ryckighet eller teknologiska skiften är det ofta bäst att sitta still i båten.
Beroende på tidshorisont är en väldiversifierad aktieportfölj oftast det bästa investeringsalternativet. Så länge kriget inte står runt husknuten bör man motstå frestelsen att sälja i tron att man senare kan köpa tillbaka billigare.
För den som gillar risk kommer det troligen att finnas många möjligheter de kommande åren. Men det finns många som kan slå marknaden ibland – fast väldigt få som gör det över tid.
Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London
Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Krig skapar oro på marknaderna och vissa tillgångar kan ta tvära kast. Flera exempel visar att aktier ofta återhämtar sig när osäkerheten lagt sig. Det finns därför en strategi som troligen är bäst för de flesta investerare, skriver Martin Boldt-Christmas apropå situationen i Mellanöstern.
Idag, 07:00
I mars 2000, när internet var ungt, nådde aktiemarknaden ny högsta nivå. Den efterföljande korrigeringen var smärtsam. Det var deprimerande dagar på den Londonbaserade merchantbank jag nyligen börjat arbeta på som kvantitativ analytiker. Uppsägningarna kom snabbt. Nedsläckta skärmar stod lite överallt som stumma vittnen om en svunnen storhetstid.
Vändningen kom först tre år senare när USA invaderade Irak. Marknaden gillar inte osäkerhet, men paradoxalt nog ansågs en mindre välplanerad invasion, motiverad av tvivelaktiga underrättelser, att minska osäkerheten. De kommande fyra åren skulle S&P 500 stiga med nästan 100%.
En kollega, som likt mig bara hade arbetat några år i finansbranschen, hade länge sagt att marknaden skulle vända när kriget bröt ut. Som son till immigranter, och den första i familjen att gå på universitetet, hade han den sortens magkänsla som svensk överutbildad medelklass saknar.
Något år tidigare hade han börjat köpa Apple-aktier för en stor del av sina besparingar. Inte efter någon djupare analys, utan för att han gillade sin nyinköpta iPod. Men mer om det senare.
Det är oroliga tider och den tidigare världsordningen är i gungning. Av naturliga skäl påverkar det finansiella marknader eftersom långsiktiga konsekvenser av väpnade konflikter är svåra att förutse.
Det är svårt att avgöra vilka tillgångar investerare bör söka sig till när kriget kommer. Historiskt har guld, råolja och amerikanska dollar ofta stigit i ett tidigt skede. Så var också fallet när USA och Israel nu attackerade Iran.
Det stigande guldpriset diskuteras ofta i relation till konflikter eller inflation. Men den senaste tidens starka uppgång för den ädla metallen har mer att göra med det monetära systemet än med geopolitisk oro.
Visst kan priset stiga i tider av osäkerhet, men främst under extrema förhållanden. Sedan guldmyntfoten övergavs i början av 1970-talet har guld varit ett svagt skydd mot både inflation och geopolitisk oro.
Olje- och energipriser tenderar att öka i samband med krig och konflikter. Cirka 80% av global energi kommer fortfarande från fossila bränslen. Det driver inflation vilket minskar centralbankers handlingsutrymme att stimulera ekonomisk aktivitet.
Ett möjligt, men inte sannolikt scenario, om kriget i Iran eskalerar, är stagflation. Ett tillstånd med svag tillväxt i kombination med hög inflation är av naturliga skäl inte bra för aktiemarknaden.
Hur börsen reagerar på krigsutbrott har historiskt varierat. Mycket beror på förväntningar. I de fall börsen faller har den ofta återhämtat sig när osäkerheten minskat.
Trots återkommande krig, och de kostnader de innebär, har aktiers långsiktiga reella avkastning varit starkare än för andra tillgångsslag, som guld och obligationer. Det är en insikt som ger viss trygghet för den med tålamod och disciplin.
Men även om krig skapar chocker, där vissa varar längre än andra, domineras aktiemarknadens långsiktiga avkastning i slutändan av ekonomiska faktorer. Det spelar naturligtvis roll var kriget utkämpas och vem som vinner, men i både USA och Storbritannien föll aktiemarknaden mer under finanskrisen 2008, it-bubblan 2000 och 1970-talets oljekris än under något av de två världskrigen.
Aktiemarknaden är komplex och hur förväntningar och händelser påverkar priser varierar. Det gäller även vid krigsutbrott. Grafen nedan visar hur den svenska aktiemarknaden (OMX) har reagerat sex månader före och efter krigsutbrott under de senaste fyrtio åren.
Försvarsindustrin brukar av uppenbara skäl gynnas i tider av geopolitisk oro. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för drygt fyra år sedan har europeiska försvarsaktier utvecklats mycket starkt. Givet kraftigt ökade försvarsbudgetar och viljan att minska beroendet av amerikansk teknologi är det inte förvånande.
Men ändrade försvarsanslag behöver inte ha förväntad effekt. Efter sovjetunionens fall 1991 minskade USA:s försvarsbudget som andel av BNP från 5,0 till 3,5% under de följande fem åren.
Under samma period steg S&P 500 försvarsindex med 190% medan marknadsindex steg 80%. Varför? Bolagens marginaler ökade och de hittade nya exportmarknader trots lägre försvarsutgifter.
Samtidigt kan ny teknologi sätta press på etablerade bolag. Jag skrev nyligen om Uforce, det ukrainska företag som sänkte stora delar av den ryska Svartahavsflottan. Enligt en artikel av Bloomberg värderas bolaget till mer än en miljard dollar.
Det finns många aktuella exempel på hur innovativa företag och ny teknik snabbt gör framsteg och tar marknadsandelar från etablerade försvarsföretag.
Det har rapporterats att USA inlett förhandlingar med ukrainska företag om att köpa interceptorer. De kostar en bråkdel av de USA-tillverkade system som används inom det amerikanska försvaret.
Kostnadseffektivitet är lika viktigt för det militära som det civila, oberoende av försvarsbudget.
Under Napoleonkriget ska baron Nathan Rothschild ha sagt "köp när kanonerna dånar – sälj när segertrumpeterna ljuder".
Det kan löna sig att köpa tillgångar när osäkerheten är som störst och sälja när kaoset lagt sig. Man ska dock komma ihåg att baronen både hade djupa fickor och hög riskaptit.
För de flesta investerare är det bättre att inte göra något. För den långsiktige slår tid i marknaden oftast timing av marknaden.
Så vad hände med min kollega som var så förtjust i sin iPod? Några år senare blev han uppsagd under den globala finanskrisen. För avgångsvederlaget köpte han fler Apple-aktier. Sedan dess har han inte arbetat.
I dag bor han med sin familj nära Holland Park i centrala London. Med jämna mellanrum säljer han delar av sitt innehav, som sedan de mörka åren runt 2003 stigit mer än 500 gånger.
För oss med lägre risktolerans och sämre känsla för marknadens ryckighet eller teknologiska skiften är det ofta bäst att sitta still i båten.
Beroende på tidshorisont är en väldiversifierad aktieportfölj oftast det bästa investeringsalternativet. Så länge kriget inte står runt husknuten bör man motstå frestelsen att sälja i tron att man senare kan köpa tillbaka billigare.
För den som gillar risk kommer det troligen att finnas många möjligheter de kommande åren. Men det finns många som kan slå marknaden ibland – fast väldigt få som gör det över tid.
Martin Boldt-Christmas är analytiker med fokus på makro och globala marknader. Han arbetar med investeringar och har tidigare jobbat på investmentbanker och med riskkapital i Hongkong och London
Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Analys
Nya fondtorget
Analys
Nya fondtorget
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−1,26%
(vid stängning)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 038,55
