Storbankerna har gått starkt på börsen de senaste åren. De höga räntorna mellan 2021–2024 innebar kraftigt ökade vinster.

Men idag är ränteläget annorlunda, något som syns tydligt på bankernas utveckling i räntenettot. Under de senaste åtta kvartalen har nyckeltalet för samtliga storbanker sjunkit.

"Utsikterna förhållandevis goda"

Kristin Dahlberg är bankanalytiker på Danske Bank och bevakar de nordiska storbankerna. Hon ger sin syn på rapportsäsongen till Placera.

Vad har du för övergripande förväntningar på rapporterna?

"Säsongsvariation påverkar vinsten för bankerna i ett första kvartal jämfört med det föregående och volatilitet kan få effekter på handelsintäkter och värderingar. Makrooro kan leda till uppjustering av reserveringar för framtida kreditförluster. Men stabilisering och eventuellt ökning av centralbanksräntor bidrar till att räntenettot vänder upp under 2026."

Vilka delar kommer du att fokusera särskilt mycket på?

"Räntenetto, kommissionsintäkter, kapital och prognoser för volymtillväxt, ekonomisk aktivitet och kostnader."

Finns det några risker eller osäkerheter som du tror marknaden underskattar?

"Flera osäkerheter är kända. Bankerna möter omfattande reglering och är utsatta för flera risker. Avgifter och skatter kan påverka. Konkurrens, teknikutveckling och konjunkturförsvagning kan förändra förutsättningarna."

Hur bedömer du utsikterna för banksektorn på kort och medellång sikt?

"Utsikterna är förhållandevis goda. Räntenivån idag fungerar bättre för bankerna än nollränta. Förhoppningsvis ser vi stigande ekonomisk aktivitet. Svenska stora banker har god motståndskraft jämfört med flera internationella och mindre nordiska banker i perioder av turbulens."

Dahlberg menar samtidigt att bankernas nuvarande vinstprognoser och direktavkastning är inte helt reflekterade i värderingarna. Enligt analytikern finns det därför utrymme för bankerna att effektivisera sin verksamhet för att höja värdet ytterligare.

Prognoserna i siffror

Konsensusprognoserna för 2026 visar att intäkterna växer måttligt medan kostnaderna ökar snabbare. Det pressar rörelseresultaten nedåt för samtliga fyra storbanker.

Swedbank sticker ut med den starkaste intäktstillväxten men också den överlägset högsta kostnadsökningen på nästan 13%, vilket drar ned rörelseresultatet mer än hos de andra.

Handelsbanken har det tuffast på räntenettot med en förväntad nedgång på drygt 4% för helåret.

Analytikernas förväntningar på vinst per aktie för första kvartalet visar att bankerna levererar på ungefär samma nivå som förra året. Inga stora hopp, men heller inga dramatiska fall.

Så värderas bankerna

Aktiekurserna för bankerna har stigit kraftigt det senaste året. Det genomsnittliga P/E-talet ligger på knappt 12x. Aktierna har i snitt en direktavkastning på runt 7%.

Nordea har högst avkastning på eget kapital och lägst P/E-tal. Handelsbanken erbjuder den högsta direktavkastningen men också lägst lönsamhet i gruppen.

Som Dahlberg påpekar är lönsamhet och direktavkastning inte fullt reflekterade i värderingarna. Det kan innebära att det fortfarande finns uppsida om bankerna levererar i linje med förväntningarna.

Räntenettot faller

Tittar man på det samlade räntenettot för de fyra storbankerna i ett längre perspektiv syns en tydlig vändning. Från 2016 fram till toppen under tredje kvartalet 2023, då räntehöjningarna slog igenom, nästan fördubblades räntenettot till närmare 60 miljarder kronor per kvartal.

Sedan dess har det fallit tillbaka i takt med att centralbankerna sänkt räntan. Under fjärde kvartalet 2025 låg det samlade räntenettot runt 49 miljarder.

Fallet har pågått i ungefär två år. Som Dahlberg noterar kan en stabilisering eller ökning av centralbankräntorna bidra till att trenden vänder under 2026, men ännu syns ingen sådan vändning i siffrorna.