Den senaste veckan har bankerna höjt de rörliga boräntorna med 0,15%, trots att Riksbanken fortfarande ligger still med styrräntan.

Landshypotek bank var först ut. Sedan följde Swedbank, Nordea och Danske bank efter. Under tisdagen höjde även SBAB, SEB och Skandia.

Det här är något som finansminister Elisabeth Svantesson är kritisk till.

“Jag tycker att det är tondövt och jag är förvånad över att bankerna gör så här.”

Hon fortsätter:

“Det skadar förtroendet för dem – och det drabbar människor som haft det tufft under ganska lång tid. Det tycker jag är stötande.”

Misstänkt svag konkurrens

Att bankerna dessutom höjt räntorna i stort sett lika mycket väcker frågor om konkurrensen på marknaden.

Kan alla banker verkligen ha fått lika mycket högre upplåningskostnader?

“Den frågan måste man ju ställa till dem”, säger Svantesson.

Samtidigt lyfter hon bristen på transparens.

“Det här är ju inte vilken marknad som helst. Jag vet inte vad min granne har för ränta. När man tankar bilen vet man att alla betalar samma pris – så är det inte med banker.”

Regeringen har därför genomfört åtgärder för att öka rörligheten, bland annat genom att göra det enklare och billigare att flytta bolån, betonar hon.

Tror du att bankerna utnyttjar läget för att förbättra marginalerna?

“Det är svårt att veta exakt varför de gör som de gör. Men de borde ha lärt sig av de år som varit att det här är stötande.”

Stimulanser riskerar att ätas upp

Kritiken kommer i ett känsligt läge. Regeringen försöker samtidigt stimulera ekonomin efter en lågkonjunktur som Svantesson kategoriserar som “en av de mest utdragna på många decennier”.

Budgeten är därför expansiv, med fokus på att stärka hushållens ekonomi. Ett av de största greppen är halverad moms på mat som träder i kraft första april.

“Momssänkningen är extremt vältajmat i det här läget. När hushållen får mer pengar ökar efterfrågan – och det är precis det som behövs.”

Finns det risk för att dina stimulanser hamnar i bankernas fickor?

“Det hjälper ju inte om vi försöker få fart på ekonomin och bankerna samtidigt går åt andra hållet”, säger hon.

Inflationsoron lever kvar

Trots att inflationen fallit tillbaka är osäkerheten stor. Kriget i Mellanöstern och stigande energipriser kan snabbt förändra läget.

“Det finns en risk att energipriser stiger, och det påverkar både inflationen och tillväxten”, säger Svantesson.

Samtidigt tror hon inte på en återgång till de extrema inflationsnivåerna under 2021–2022. Svantesson ser inte heller framför sig att hon ska behöva justera den expansiva budgeten.

“Nu är det Riksbankens uppgift att finjustera ekonomin”, säger hon och tycks inte öppna för att lägga om kursen i vårändringsbudgeten om inflationen tar fart.