Vi har väntat länge på en konjunkturuppgång som aldrig kom - men trots det kommer Riksbanken höja räntan tre gånger på fyra månader, säger SBAB:s toppekonom Robert Boije till Placera. Han berättar också varför hushållen blir allt mer deppiga till den egna ekonomin.
Idag, 14:11
Svenska folket blir allt mer deppiga när det gäller ekonomin. Det visar Konjunkturinstitutets senaste mätning av hushållens framtidstro.
Varje månad frågar KI hushåll hur de ser på sin egen och Sveriges ekonomi. Svaren vägs ihop till ett index där 100 motsvarar det normala. I oktober föll indikatorn till 94,3, från 102,2 i september. Därmed raderades hela uppgången från de tre föregående månaderna.
Det var framför allt synen på den egna ekonomin och Sveriges ekonomi det kommande året som drog ned indikatorn.
Enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, är hushållens pessimism inte förvånande. Oljeprisets effekt på inflationen kommer med flera månaders eftersläpning. Nu börjar den märkas.
“Det är en fördröjd effekt som vi nu ser. Nu är inflationen på väg upp, och vi har sett att långräntorna har gått upp kraftigt sedan sommaren. Det är klart att blir hushållen mer negativa då”, säger Robert Boije.
Under morgonen kom också SCB:s BNP-indikator. Den visade att BNP minskade med 0,7% i september jämfört med augusti. För tredje kvartalet som helhet steg BNP med 0,4%.
Boije tar siffran med ro. BNP-indikatorn ska tolkas med en nypa salt och revideras ofta, menar han. SBAB spår 2,5% tillväxt i år, och när året summeras tror Boije att det blir ett “ganska hyggligt år”.
Men det är inte det lyft som många hade hoppats på.
“Vi har ju väntat länge på den här konjunkturuppgången som aldrig kom”, säger han.
Boije räknar inte heller med något uppsving under årets sista kvartal, utan snarare med en mer dämpad utveckling.
SBAB spår tre räntehöjningar från Riksbanken. Den första den 4 november, därefter i december och februari. Men att landa i den prognosen var inte självklart. Inflationstakten har ännu inte varit hög i Sverige. Den första höjningen motiverar SBAB i stället med att konjunkturen har normaliserats. De två följande bygger på att inflationen stiger, precis som i andra länder.
“Vi var väldigt tveksamma om vi skulle lägga en första höjning här i november, men vi valde att sätta ner foten på det ändå”, säger Robert Boije.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75% i september men öppnade för en höjning i år.
Men riskerar inte tre höjningar att slå hårt mot redan pessimistiska hushåll? Nja, inte enligt Boije. Styrräntan ligger i dag lågt jämfört med en normal nivå. Enligt SBAB:s beräkning ger tre höjningar kostnader på knappt 440 kr mer i månaden per miljon i bolån, efter ränteavdrag.
“De som sitter med väldigt små marginaler i sin ekonomi kommer att tycka att en höjning av rörliga räntor med 0,75 är mycket. Men för de flesta bolånetagare så kommer det här inte vara ett superproblem”, säger Robert Boije.
Bakom inflationsoron ligger kriget i Mellanöstern. USA och Israel inledde attacker mot Iran i slutet av februari. Iran stängde då Hormuzsundet, en av världens viktigaste farleder för olja. Sundet öppnades kortvarigt i juni men stängdes igen i juli. I september tog dessutom Huthirebellerna kontroll över Bab el-Mandeb, infarten till Röda havet.
Precis som många andra ekonomer hade Boije hoppats att det förstnämnda sundet skulle öppna till sommaren.
“Nu är vi inne i november snart, och Hormuzsundet är mer eller mindre stängt”, säger han.
Finns det då något som talar för att läget snart blir bättre?
Det korta svaret är nej, enligt Boije.
“Vi ser ju liksom inga ljusningar i låsningarna heller”, säger han.
Han betonar att osäkerheten är ovanligt stor, framför allt kring Mellanöstern och energipriserna.
“Det är ett väldigt osäkert läge och kanske osäkrare än normalt. Man kan säga att prognoserna är skakiga”, säger Robert Boije.
Vi har väntat länge på en konjunkturuppgång som aldrig kom - men trots det kommer Riksbanken höja räntan tre gånger på fyra månader, säger SBAB:s toppekonom Robert Boije till Placera. Han berättar också varför hushållen blir allt mer deppiga till den egna ekonomin.
Idag, 14:11
Svenska folket blir allt mer deppiga när det gäller ekonomin. Det visar Konjunkturinstitutets senaste mätning av hushållens framtidstro.
Varje månad frågar KI hushåll hur de ser på sin egen och Sveriges ekonomi. Svaren vägs ihop till ett index där 100 motsvarar det normala. I oktober föll indikatorn till 94,3, från 102,2 i september. Därmed raderades hela uppgången från de tre föregående månaderna.
Det var framför allt synen på den egna ekonomin och Sveriges ekonomi det kommande året som drog ned indikatorn.
Enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, är hushållens pessimism inte förvånande. Oljeprisets effekt på inflationen kommer med flera månaders eftersläpning. Nu börjar den märkas.
“Det är en fördröjd effekt som vi nu ser. Nu är inflationen på väg upp, och vi har sett att långräntorna har gått upp kraftigt sedan sommaren. Det är klart att blir hushållen mer negativa då”, säger Robert Boije.
Under morgonen kom också SCB:s BNP-indikator. Den visade att BNP minskade med 0,7% i september jämfört med augusti. För tredje kvartalet som helhet steg BNP med 0,4%.
Boije tar siffran med ro. BNP-indikatorn ska tolkas med en nypa salt och revideras ofta, menar han. SBAB spår 2,5% tillväxt i år, och när året summeras tror Boije att det blir ett “ganska hyggligt år”.
Men det är inte det lyft som många hade hoppats på.
“Vi har ju väntat länge på den här konjunkturuppgången som aldrig kom”, säger han.
Boije räknar inte heller med något uppsving under årets sista kvartal, utan snarare med en mer dämpad utveckling.
SBAB spår tre räntehöjningar från Riksbanken. Den första den 4 november, därefter i december och februari. Men att landa i den prognosen var inte självklart. Inflationstakten har ännu inte varit hög i Sverige. Den första höjningen motiverar SBAB i stället med att konjunkturen har normaliserats. De två följande bygger på att inflationen stiger, precis som i andra länder.
“Vi var väldigt tveksamma om vi skulle lägga en första höjning här i november, men vi valde att sätta ner foten på det ändå”, säger Robert Boije.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75% i september men öppnade för en höjning i år.
Men riskerar inte tre höjningar att slå hårt mot redan pessimistiska hushåll? Nja, inte enligt Boije. Styrräntan ligger i dag lågt jämfört med en normal nivå. Enligt SBAB:s beräkning ger tre höjningar kostnader på knappt 440 kr mer i månaden per miljon i bolån, efter ränteavdrag.
“De som sitter med väldigt små marginaler i sin ekonomi kommer att tycka att en höjning av rörliga räntor med 0,75 är mycket. Men för de flesta bolånetagare så kommer det här inte vara ett superproblem”, säger Robert Boije.
Bakom inflationsoron ligger kriget i Mellanöstern. USA och Israel inledde attacker mot Iran i slutet av februari. Iran stängde då Hormuzsundet, en av världens viktigaste farleder för olja. Sundet öppnades kortvarigt i juni men stängdes igen i juli. I september tog dessutom Huthirebellerna kontroll över Bab el-Mandeb, infarten till Röda havet.
Precis som många andra ekonomer hade Boije hoppats att det förstnämnda sundet skulle öppna till sommaren.
“Nu är vi inne i november snart, och Hormuzsundet är mer eller mindre stängt”, säger han.
Finns det då något som talar för att läget snart blir bättre?
Det korta svaret är nej, enligt Boije.
“Vi ser ju liksom inga ljusningar i låsningarna heller”, säger han.
Han betonar att osäkerheten är ovanligt stor, framför allt kring Mellanöstern och energipriserna.
“Det är ett väldigt osäkert läge och kanske osäkrare än normalt. Man kan säga att prognoserna är skakiga”, säger Robert Boije.
USA:s ekonomi
Aktieanalyser
Bostadsmarknad
Aktieråd
USA:s ekonomi
Aktieanalyser
Bostadsmarknad
Aktieråd
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,42%
(15:01)
ECB
Idag, 14:17
ECB lämnar depositräntan oförändrad
Merck & Co
Idag, 14:10
Google-ägaren faller i förhandeln
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 280,78
