Den amerikanska inflationen har legat över målet i mer än fem år. I september steg KPI-inflationen till 3,7%.

Kriget med Iran har fått energipriset att stiga. Enligt Moody's har kriget hittills kostat varje amerikanskt hushåll omkring 2 000 dollar. Dessutom har långräntorna rusat. I augusti nådde den 30-åriga räntan 5,3%. Det är den högsta nivån sedan 2007.

Ändå fortsätter amerikansk ekonomi att hålla emot. Det menar SEB:s ekonom Elisabet Kopelman.

"Ekonomin har visat en överraskande motståndskraft mot alla motvindar", säger hon.

AI snurrar hjulen

Hur kan det gå så bra när det känns som att det inte borde göra det?

"Det ena är AI-trenden", säger Kopelman, och pekar på att investeringarna i AI-infrastruktur tagit rejäl fart.

Bara i år väntas Amazon, Microsoft, Alphabet och Meta investera drygt 700 miljarder dollar. Enligt nederländska banken ING står AI-investeringarna för en tredjedel av amerikansk tillväxt.

AI driver även på konsumtionen. IT-aktierna har lyft börsen, och börsvinsterna har fått välbeställda hushåll att fortsätta handla.

Men uppgången är ojämnt fördelad. Det är främst rikare hushåll med pengar på börsen som driver konsumtionen. För vanliga löntagare ser det sämre ut. Löneökningarna är små och äts upp av inflationen, enligt Kopelman.

Kan man rent krasst säga att det är AI-vågen som håller uppe amerikansk ekonomi nu?

"Om man vill tänja lite på det skulle man kunna säga att det faktiskt är så."

Men hushållen och konsumtionen har också hjälpts av fjolårets skattesänkningar.

Bubbla eller revolution?

För att investeringarna ska fortsätta krävs att bolagen kan attrahera kapital och att förtroendet för tekniken håller i sig.

Hur stabilt är det att AI är ryggraden i amerikansk ekonomi?

"Det är svårt att säga. Många diskuterar om det här är långsiktigt hållbart. Är det en bubbla eller inte?"

Kopelman kallar AI för en ny teknikrevolution och pekar på att sådana skiften brukar stöta på bakslag någon gång på vägen.

"Det är oklart var vinsterna från det här teknikskiftet i slutändan kommer att hamna."

Hon nämner också AI-bolagens korsinvesteringar. Ett exempel är hur Nvidia investerar i OpenAI, samtidigt som OpenAI köper Nvidias chip. Pengarna cirkulerar alltså mellan samma aktörer.

"Det är en riskfaktor att tillväxten är så beroende av AI-utbyggnaden, men att ställa sig vid sidan om i väntan på klarhet kan visa sig vara ganska dyrt", säger hon.

Räntorna hotar boomen

En annan risk är de höga räntorna. De gör det dyrare att finansiera AI-utbyggnaden. Samtidigt bidrar AI-investeringarna själva till inflationen, eftersom de har drivit upp priserna på vissa varor, enligt Kopelman.

Det gör situationen besvärlig för den amerikanska centralbanken, Fed. Inflationen är för hög och SEB räknar med att den når målet på 2% först mot slutet av 2028.

Trots det väntas styrräntan lämnas oförändrad på onsdagen. I september höjdes ränta för första gången på tre år.

Enligt Kopelman vill flera tongivande Fed-ledamöter avvakta och utvärdera effekterna innan de går vidare.

Att beskedet kommer bara dagar före mellanårsvalet den 3 november kan också spela in.

"Det kan tolkas som att man blandar sig i den politiska processen", säger hon om att höja räntan så nära valet.

Men även om Fed pausar är inflationsproblemet långt ifrån löst. Ju längre energipriserna ligger kvar på höga nivåer, desto större är risken att prisökningarna sprider sig till andra delar av ekonomin.

Det skapar en svår balansgång. De höga räntorna ska bidra till att pressa tillbaka inflationen, men riskerar samtidigt att bromsa den AI-boom som håller den amerikanska ekonomin flytande.