Qliro (17,8 kr) erbjuder betalnings- och finansieringslösningar till nordiska e-handlare. Via Qliros plattform, som integreras direkt hos e-handlaren, kan konsumenter antingen betala direkt eller via avbetalning och faktura.

Qliro härstammar från CDON Group tillsammans med Nelly. Både CDON och Nelly är fortfarande två av Qliros större kunder, i sällskap med exempelvis Lyko och Biltema. Sverige är bolagets klart viktigaste marknad med runt 67% av den totala transaktionsvolymen.

Rite Ventures är största ägare med 23% av kapital och röster. Qliros VD sedan 2022 är Christoffer Rutgersson, som grundande betalningsbolaget Bambora och varit verksam i Fintech-branschen i över ett decennium. Rutgersson äger 3,7% av Qliro.

Qliro genererar intäkter genom värdet av de köp som görs via plattformen fördelat på två affärsområden - Pay Now och Pay Later.

Under 2025 genomfördes transaktioner värda 17,9 mdr kr via Qliros plattform. Det resulterade i intäkter på 412 Mkr. Dessa fördelar sig på räntenetto (49% av intäkter), det vill säga intäkter från del- och avbetalningar drivet av låneboken, samt provisionsnettot (51% av intäkter) bestående av intäkter från handlare för nyttjande av plattform, påminnelseavgifter från konsumenter och andra avgifter.

Svårnavigerad intjäning

Qliros intäktsmodell gör att snabb tillväxt på kort sikt straffar resultatet. Kostnader för nya kreditkunder slår negativt mot resultaträkningen omedelbart (kreditdata, antagna kreditförluster, interna variabla kostnader) medan intäkterna från avbetalning intäktförs enligt avbetalningsplanen.

En hög volymtillväxttakt inom Pay Later renderar således i en relativt lägre "take rate", det vill säga hur stor andel av transaktionsvolym som blir till intäkter, då bara 50-60% av av delbetalningsintäkterna bokförs under det första året. Det är Pay Later-benet som är det mest lönsamma tack vare fakturaavgifter, uppläggningsavgifter, ränta på avbetalning och dröjsmålsränta (13-30% effektiv ränta vid fast delbetalning). 

Samtidigt skiftar volymmixen mot direktbetalningar, där Qliro bara erhåller 0,2-0,4% av transaktionsvärdet. Pay Now har gått från 49% till 60% av volymen på tre år.

Det skapar en dubbel motvind för bolagets redovisade intäkter. Tillväxten inom Pay Later är kostnadsmässigt framtung, och den volym som växer snabbast är den minst lönsamma. Detta är bakomliggande anledningar till att Qliros take rate sjunker och att intäkter inte växer i paritet med transaktionsvolymen.

2025 växte antalet anslutna handlare med 155%, transaktionsvolymen med 39% och intäkterna med 4%. Förlusten blev -93 Mkr. Det är tydligt att Qliro misslyckas med att kapitalisera på sin egen plattform fullt ut. Att intäkterna växte med låga 4% resulterar i att take rate sjönk från 3,1% till 2,3%.

Städning i låneboken

Under 2024-2025 uppgick kreditförluster i förhållande till lånebok till över 5%. Detta är högre än branschkollegor, och alldeles för högt för ett bolag vars kärnverksamhet drivs av utlåning.

De senaste 12–18 månaderna har Qliro därför fasat ut "mindre lönsamma affärer" och ökat kraven på kreditvärdighet. Detta har reducerat delbetalningsvolymerna med cirka 10–15% och pressat intäkterna. En nödvändig förändring i vår mening.

Parallellt har större avtal med storkunder ("Enterprise"-avtal) omförhandlats till vad Qliro kallar "mer marknadsmässiga" priser. Detta har påverkat intäkterna negativt under 2024-2025. Att Qliro lyckats behålla kunderna (exempelvis Nelly och CDON) är i sig positivt, men samtidigt stärker detta bilden av att dagens take rate på 2,3% sannolikt är närmare en normaliserad nivå än de historiska nivåerna på +3%.

Med 80–90% fasta kostnader finns en inbyggd hävstång vid större volymer. Hittills har bolaget dock inte kunnat uppvisa några skalfördelar och hävstången är ännu både teoretisk och obeprövad. Vi ser dock de vidtagna åtgärderna på kostnadssidan som ett steg mot att kunna växa med lönsamhet.

Kampen om volym

Marknaden för betalningslösningar präglas av hård konkurrens. Flera aktörer tävlar om att utgöra infrastrukturen i det växande nordiska e-handelslandskapet.

Betalningslösningar är en lågmarginalaffär där lönsamhet drivs av höga transaktionsvolymer och en stor andel fasta kostnader. Samtidigt är antalet handlare begränsat vilket i kombination med många konkurrerande aktörer försvårar möjligheterna att nå tillräcklig skala.

Regulatoriska krav, ökade regelefterlevnadskostnader och tydliga stordriftsfördelar gynnar aktörer med skala och kapitalstyrka. Mindre aktörer riskerar att tvingas konsolideras eller hamna på efterkälken. För Qliro blir den centrala utmaningen att nå tillräcklig skala – organiskt eller via en strukturaffär.

Qliro har tidigare varit i uppköpssamtal då en enligt bolaget "välrenommerad finansiell aktör" i mitten av 2025 visade intresse för att förvärva bolaget. Pris eller tidsplan aviserades inte, och sedan dess har kommunikation kring detta uteblivit.

Finansieringsfrågan

Nyligen har Qliro tagit in totalt 100 Mkr i två aktieemissioner (kurs 17 kr). Detta är företagets tredje kapitalanskaffning på lika många år (se faktarutan). Bland annat har förtaget tagit upp ett hybridlån som löper med över 15% ränta. Riktigt dyrt, särskilt med tanke på hur långt ifrån motsvarande avkastning på eget kapital bolaget är.

De återkommande kapitalbehoven beror framför allt på bolagets förluster. Budskapet från ledningen är att tillväxten ska vara självfinansierad framöver. Vårt huvudscenario skissar på att det går vägen, men det är inte självklart. Såväl envisa förluster som en oväntat hög tillväxt (t.ex. ny Enterprisekund) kan kräva mer eget kapital.

Värdering och estimat

Den bärande idén i vårt huvudscenario är att Qliro verkar i ett segment (SME) med god tillväxt och att bolaget framöver kan omsätta detta till åtminstone anständiga marginaler.

I mars gick Qliro ut med att de vunnit avtal med kunder som tillför en volym på ”över 2 miljarder kronor”. Antar vi att detta blir ett nettotillskott och en tillväxt kring 10% framöver så skulle transaktionsvolymen nå 27 mdr kr 2028E. Det motsvarar 2,5% take rate (2025: 2,3%) – vilket grovt sagt speglar en medelmåttig förmåga att utvinna intäkter ur volymerna.

Vi förväntar oss skalbarhet på tillväxten, men hur stor är svårt att avgöra och beror bland annat på kreditförlustnivån. Konsensus enligt Factset (uppdragsanalyser) räknar med en väldigt hög vinsttillväxt. Vi räknar mer försiktigt och ser en vinst på 57 Mkr 2028E, efter avdrag för utdelning på primärkapital. Med en P/E-multipel på 13x finns en avkastningspotential på cirka 20%.

Vår antagna multipel på P/E 13x är högre än för nischbanker som Norion eller Arvada (f.d. TF Bank). Det finns ett inslag av betalningsinfrastruktur i Qliro som vi anser bör värderas högre än en ren utlåningrörelse. Det stöds av värderingen av mer renodlande betalningsaktörer som Klarna och Adyen.

Utöver att Qliros växande aktiestock spär ut den framtida vinsten kommer aktieägarna också få se vinsten per aktie delvis ätas upp av höga kostnader för primärkapitalet. Obligationen kan lösas in först i oktober 2029 vilket gör att vinst per aktie påverkas under hela vår prognosperiod. Vi tror att marknaden mot slutet av vår prognosperiod förväntar sig att Qliro refinansierar sig och löser bort den dyra hybridobligationen. Åtgärden ger i så fall en extra skjuts i vinst per aktie vilket bör vägas in i värderingen.

Det gäller nu att bolaget börjar kapitalisera på sin plattform och uppvisa tillväxt i intäkter. Vi ser dock tydliga risker i form av att man inte uppnår lönsamhet i den grad som vi utgår från samt att både ägare och vinst späs ut ytterligare vid framtida emissioner.

Vi ser potential i Qliro men saknar bevis på att ett sådant scenario är det mest sannolika i dagsläget. De viktiga faktorerna att bevaka framåt är om bolaget lyckas utvinna högre intäkter ur transaktionsvolymen, om nuvarande kostnadsbas skalar samt om kreditförlusterna i förhållande till låneboken sjunker mot branschnivå. Vi sätter neutralt råd.