STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna sjönk något på fredagen från tidigare förhöjda nivåer i takt med en avtagande Mellanösternoro. Euron försvagades till 1:142 mot dollarn. Europabörserna handlades svagt uppåt och oljepriserna sjönk något.

Grannlandet Norge stötte på teknisk patrull, vilket innebar att kärninflationen inte kunde redovisas. I stället fick analyshusen göra egna uppskattningar.

KPI-inflationen sjönk till 2,7 procent från tidigare 3,1 procent.

Handelsbanken skrev i en analys, med ofullständiga siffror i beaktande, att banken preliminärt spår en kärninflation på 2,8 procent, en nivå som kan motivera en styrräntehöjning från Norges centralbank i augusti.

SEB ser en kärninflation på 2,9 procent.

Banken framhäver att en nedgång till 2,9 procent i kärninflationen är väl under Norges Banks prognos på 3,3 procent. En sådan avmattning skulle vara välkommen, men inte tillräcklig för att Norges Bank ska slopa den väntade räntehöjningen. Banken tillägger dock att ytterligare inflationssiffror kommer att hinna publiceras som bedömningsmaterial för centralbanken innan nästa beslut ska tas.

De norska räntorna sjönk upp till 10 punkter i korta änden, medan norska kronan tappade 7 öre mot euron efter statistiken.

På svensk mark visade Origo Groups undersökning, denna gång bland penningmarknadens aktörer, att svenska KPIF-inflationen väntas vara 1,8 procent om ett år, 2,0 procent om två och 2,1 procent om fem år. På fem års sikt är det en uppgång från 2,0 procent i föregående mätning.

Svenska räntor sjönk svagt. Kronan stärktes sammantaget 2 öre till 9:64 mot dollarn och 4 öre till 11:01 mot euron.

Ute på kontinenten uppgav ECB-ledamoten Yannis Stournaras att den geopolitiska upptrappningen, vad gäller inflationen, är ett tydligt bakslag.

"Fientligheterna har börjat igen, så vi är tillbaka på ruta ett, och det visar hur osäker och volatil situationen i Mellanöstern är. Som en följd av detta visar det också den osäkerhet som omger inflationsprognoserna och därmed de utmaningar som penningpolitiken måste ta itu med," sade Stournaras enligt Reuters.

John Williams, Fed-chef i New York, uttryckte under torsdagen att särskilt fokus nu ligger på den pågående AI-vågen som riskerar att leda till en efterfrågedriven inflation.

USA-räntorna hade vid svensk stängning sjunkit svagt med den två- och tioåriga räntan på 4,19 respektive 4,55 procent.

Kanadas arbetslöshet sjönk till 6,5 procent arbetslösheten i juni, väntat var 6,6 procent. I nästa vecka har Bank of Canada möte, och väntas lämnas räntan oförändrad.

Japanska räntorna sjönk betydligt i långa änden och yenen stärktes i spåren av att Japans finansminister, Satsuki Katayama, uppmuntrat till inhemska investeringar. Den tioåriga statsobligationen var ned 12 punkter till 2,76 procent.

Hon uppmanade pensionsfonder, däribland den kapitalstarka statliga investeringsfonden GPIF, att genomföra en strategisk reform och satsa på inhemska tillgångar.

Kommentarerna gav näring åt spekulationer om en gradvis "hemtagning" av pensionskapitalet.

"Pensionsfonderna är stora och hälften av innehavet ligger för närvarande i utländska värdepapper. Ett sådant skifte skulle definitivt skapa ett större inflöde till japanska tillgångar, vilket skulle ge stöd åt japanska valutan och samtidigt gynna såväl penning- som aktiemarknaden", sade Fabien Yip, marknadsanalytiker vid IG, enligt Reuters.

Samtidigt tvivlade en del marknadsaktörer på om uttalandet från finansministern skulle leda till några långsiktiga förbättringar i ekonomin.

"Om de senaste kommentarerna antyder att regeringen letar efter sätt att mildra effekterna av sin inflationsdrivande politik, snarare än att överge den, så kvarstår bilden av en fortsatt svagare yen", sade Kazushige Kaida, chef för valutaförsäljningen vid Street Bank & Trust Co i Tokyo, enligt Bloomberg News.

På valutamarknaden stärktes yenen mot dollarn till 161:78, från 162:30. Dollarindex handlades fortsatt under 101-nivån.

Vilgot Granhag +46 8 4031 1222

Nyhetsbyrån Direkt