Lohilo Foods (2,0 kr) säljer glass och andra livsmedelsprodukter med fokus på nyttigare alternativ. Produkterna är kalorisnåla med mindre fett och högre andel protein än vanlig glass.

Ursprungligen startades bolaget 1979 under namnet Alvestaglass. 2007 tog Dan Isaksson och Richard Hertvig (nuvarande VD) över bolaget och flyttade verksamheten till Växjö, där huvudkontoret finns idag. År 2013 lanserades varumärket LOHILO som står för “low carbs, high protein, low fat”.

Största ägare i Lohilo är Voxson/Carl-L Eriksson AB (15,1%), som är största ägare i spotlightbolaget Tura Group. Näst största ägare med 12,3% är VD Richard Hertvig genom sitt ägarbolag MF30 Holding.

Cirka 75% av Lohilos försäljning kommer från Sverige, och resterande 25% avser export. Bolagets tre största kunder är ICA, Axfood och finska Virapuda (importör/grossist) som tillsammans står för 65% av omsättningen.

Lohilo har 21 anställda. Personalen arbetar främst med administration, produktutveckling och är säljare som jobbar nära butikerna. Produktionen sker inte i egen regi, utan av kontraktstillverkare. Lohilo-glassen produceras i Europa, medan Järnaglass och Alvestaglass produceras i Sverige.

Konkurrensen om hyllplatserna

Sverige är ett av de länder i Europa som äter mest glass per person. Även Finland och Norge ligger i toppen.

Den svenska glassmarknaden domineras av tre aktörer. Störst är The Magnum Ice Cream Company med varumärken som GB, Magnum och Ben & Jerry's, följt av SIA Glass och Triumf Glass — den senare med klassiker som Gammaldags gräddglass. Tillsammans står de för runt tre fjärdedelar av dagligvaruförsäljningen. Marknaden växte drygt 6% 2024 och 4% 2025.

Lohilo är en liten spelare. Enligt SIA Glass årliga rapport hade Lohilo drygt 3% av totalmarknaden 2024 och 5% av volymen i hushållsglass.

En nyckelfråga för Lohilo är att behålla sina hyllplatser i butikerna. Med ett nyttigare alternativ, rikare på protein, har bolaget länge hållit fina platser i en trång kategori. Inom "nyttig" glass är Nick's den tydligaste konkurrenten. Flera aktörer har genom åren försökt sig på proteinglass, men många har lagt ner.

Varumärkena Alvestaglass och Järnaglass är konventionella glassprodukter som konkurrerar mer direkt med de tre stora aktörerna på marknaden. Den distribuerade affären är ca 15% av Lohilo och utgörs av Boujees chokladdoppade bär och Bubbies mochiglass i risdeg. Detta är nischprodukter i frysdisken snarare än hyllfyllare. Distributionsavtalen löper 12-36 månader, med automatisk förlängning.

Bluff, pris och besparingar

De tre åren fram till börsnoteringen 2020 växte omsättningen med i snitt 42% om året. Sedan dess har det gått sämre. Bolaget skruvade upp kostnaderna och förvärvade hälsokostbolaget Superfruit för ca 40 Mkr år 2021. Sedan noteringen har omsättningen krympt med i snitt 5,4%. En starkt bidragande faktor till det var att Lohilo 2022 förlorade distributionsavtalet för Häagen-Dazs (Arvid Nordquist tog över distributionen). Det stod för runt 25% av omsättningen (70 Mkr).

Sedan 2022 är effektiviseringsprogram ett stående tema. De har inkluderat uppsagda hyresavtal, personalneddragningar, flyttad produktion och andra besparingar. Justerade Ebit-marginalen har under tiden lyft, från −10,6% 2022 till +2,5% 2025. De största delarna av programmen är i dag klara.

En tillfällig produktionsflytt fick dock ett bakslag. När tillverkningen tillfälligt lades utomlands utsågs Alvestaglass och Järna Glass till Årets Matbluff 2025, eftersom glassen inte längre var svensktillverkad. Något som enligt bolaget tyngde försäljningen. Sedan flyttades produktionen hem igen. I år gick för övrigt detta antipris i stället till GB Glace, medan Alvestaglass och Järna Glass vann Testfaktas test av Årets vaniljglass.

Ny grund att stå på

Lohilo har nu redovisat fyra kvartal i rad med positivt Ebit-resultat. Första kvartalet 2026 var också riktigt bra tillväxtmässigt. Omsättningen steg 26% och rörelsemarginalen på 4,5% var den starkaste sedan noteringen. Aktien steg över 20% på rapporten.

• Exporten steg 86,6% i kvartalet, drivet av Kina, Finland och Nederländerna. Omsättningen i Sverige steg 9,6%.
• De distribuerade varumärkena steg 169%, bland annat efter lanseringen av Boujee och med Bubbies som går starkt i Nederländerna. De egna varumärkena växte samtidigt bara drygt 3%.
• Lohilo lanserar också ett nytt eget glassmärke, Glasskungen. Det är en billigare pintglass (pintglass är glassburkar på ca 500 ml) som ska utmana premiumaktörer som Ben & Jerry's och Häagen-Dazs.

Q1 är dock ett säsongsmässigt svagt kvartal för glass. Man kan därför inte dra alltför stora växlar för resterande år. Exporttillväxten förlitar sig på enstaka kunder. En enda kinesisk kund drev tillväxten och Finland nås via en enda importör (Virapuda). Det är inte egna varumärken som driver tillväxten, utan distribuerade.

Snabbfotad men skört finansierad

Lohilo har överlevt tuff konkurrens och behållit hyllplatser hos de stora kedjorna. Relationen med största kunden ICA går flera år tillbaka. Eftersom ICA handlar upp per butik och inte centralt är det svårt för en liten aktör att nå de minsta orterna, så Lohilo fokuserar på ICA-koncepten Kvantum, Maxi och på stadsbutiker. Det är trögare att växa så, men fördelen är att bolaget inte riskerar att tappa alla butiker på en gång som med centrala avtal.

Styrkan är att vara snabbfotad. När en trend dyker upp är Lohilo snabbt ute med nya smaker, ibland med helt nya produkter som Boujee och Glasskungen. Det sker ofta på efterfrågan från butiker och konsumenter. Marknadsföringen sköts billigt via sociala medier och influencers, och produktionen går enligt bolaget att skala upp snabbt. Det är här tillväxten kan komma - genom nya lanseringar och att vara snabba på trender kan försäljningen lyfta trots att Lohilo saknar de stora aktörernas marknadsföringsmuskler.

Lohilo har inte en stark balansräkning vilket är ett orosmoln. Nettoskulden ligger strax över 15 Mkr samtidigt som det löpande kassaflödet var negativt både 2025 och i Q1 2026. Även mot det egna kapitalet på drygt 13 Mkr ser skulden hög ut.

Skulden består av banklån och en checkräkningskredit på 16 Mkr där 12,1 Mkr var utnyttjat Q4 2025. Vänder lönsamheten ned några kvartal riskerar skulden därför snabbt att bli en öm punkt. Utvägen vore då en nyemission, något bolaget helst slipper på dagens kurs, men som Lohilo tidigare gjort när tillväxten vek.

Därför ligger allt fokus på marginalen. En del styr Lohilo själv genom kostnadsdisciplin. Annat har de mindre kontroll över, exempelvis priserna på kakao, protein och mejeri. Priserna har svängt kraftigt och dragit bruttomarginalen mellan 30 och 40%, vilket slår hårt när bufferten är tunn. Bolaget har i dag begränsad möjlighet att justera sina priser mot leverantör vid prisuppgångar.

Värdering och prognos

Det första kvartalet var ett styrketecken, men mer krävs. Vi tror Lohilo kan växa närmsta åren, men i ensiffrig takt. Detta då Lohilo bevisat sig i sin nisch och är duktiga på att lansera nya smaker och satsningar. Det som håller tillväxten tillbaka är en press från större aktörer, men också butikkedjornas egna varumärken. Vi räknar med 7% tillväxt under prognosperioden.

Bruttomarginalen kan bli mer stabil genom nya avtal och mindre volatila insatspriser. Vi skissar i snitt på 34% i bruttomarginal under prognosperioden. De operationella kostnaderna tror vi bolaget i dag har bättre koll på än tidigare. För att växa behövs det fler säljare som arbetar med butikerna. Vi räknar med en Ebit-marginal som stiger till 5% 2028E.

I vårt huvudscenario utvecklas Lohilo till ett stabilt lönsamt bolag, men det förblir ganska litet, sårbart och med måttlig tillväxt. Vi tänker oss en multipel för 2028E på EV/Ebit 8x (motsvarande EV/Sales på 0,4x), vilket ger en uppsida på 27%.

Slutsats

Bolaget har utvecklats i rätt riktning och har fyra lönsamma kvartal i rad. I Q1 var tillväxten riktigt fin, även om det drevs av distribuerade produkter som troligen inte bidrar så mycket till vinsten.

Trots de positiva trenderna är Lohilo ännu för små och sårbara för att locka som investering. Balansräkningen tål inte motgångar. En varumärkesägare borde kunna tjäna uppåt 10% i marginal, men Lohilo är en bit från sådana siffror, vilket pekar på att de är för små eller har för dåliga villkor. Bolaget har historiskt haft anmärkningsvärt svårt att bygga upp en distribuerad affär som kan ge stabilitet.

Det blir spännande att se om Q2, som är högsäsong för glass, kan fortsätta den positiva trenden för Lohilo. Q2-rapporten kommer 28 augusti. Vi följer aktien från sidlinjen.