STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna handlas något lägre på torsdagen. USA-räntorna är fortsatt ned efter onsdagens fall, medan kronan tappat efter Riksbankens räntebesked.

Riksbanken lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

De noterade att såväl tillväxten som inflationen varit högre än i juniprognosen och risken för att den underliggande inflationen ska bli för hög i spåren av utbudsstörningarna i Mellanöstern kvarstår.

Bilden är dock inte entydig, exempelvis har företagens prisplaner dämpats, störningarna i globala värdekedjor avtagit och arbetsmarknaden utvecklats något svagare än väntat.

Direktionen bedömer därför att det är välavvägt att lämna styrräntan oförändrad och att sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår.

"Skulle den oväntat höga inflationen under sommaren vara inledningen på en större och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att anpassa penningpolitiken i en stramare riktning", skrev de.

Handelsbanken noterar att Riksbankens besked var lite duvaktigt givet marknadens prissättning.

"Vi tolkar dagens kommunikation som en signal om mycket låg sannolikhet för en räntehöjning i september. Efter september kommer räntebanan att avgöras av inkommande inflationsdata", skriver de.

Den låga inflationen, även om den delvis är konstgjord, ger Riksbanken utrymme att avvakta, trots att den underliggande återhämtningen stärks.

Utöver konsumentpriserna bör även den dämpade ökningen i arbetskostnader per producerad enhet ge Riksbanken förtroende att skjuta upp räntehöjningarna till nästa år.

När återhämtningen tar fart och arbetslösheten sjunker bör inflationstrycket öka, vilket talar för en gradvis återgång mot en neutral penningpolitisk hållning.

Samtidigt måste Riksbanken ta hänsyn till högre globala styrräntor, särskilt ECB:s, för att undvika att en svagare krona driver upp den importerade inflationen.

"Vi håller fast vid vår bedömning att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad under hela 2026 innan räntan gradvis normaliseras mot 2,25 procent under 2027, med den första höjningen i mars", skriver Handelsbanken.

Nordea anser också att då inflationstrycket är måttligt i utgångsläget finns utrymme att avvakta och se.

Riksbanken ger ingen stark signal om att den kommer att höja räntan i september, men håller dörren öppen för att agera om det skulle behövas.

"För närvarande håller vi fast vid vår bedömning att Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent i år och höjer den två gånger omkring mitten av 2027. Riskerna är dock förskjutna mot att räntehöjningarna kommer tidigare än så", skriver de.

Svenska räntor har sjunkit 2-3 punkter medan kronan tappat 2-3 öre mot dollarn och euron.

Att USA:s offentliga skuld för första gången passerat 40.000 miljarder dollar (varav cirka 8.000 miljarder dollar i statlig internskuld), fick uppmärksamhet, i spåren av den senaste tidens långränteuppgång och ökade skuldfokus.

USA-räntorna i långa änden handlas dock fortsatt i stort på de klart lägre nivåer som etablerades på onsdagen, efter beskedet från USA:s finansdepartement om att de ökar storleken på obligationsåterköpen i det långa segmentet.

Den 30-åriga statsobligationen är totalt cirka 10 punkter ned till 5,19 procent jämfört med före beskedet.

Ipek Ozkardeskaya på Swissquote noterade att om investerare drar slutsatsen att Washington i allt högre grad försöker styra de långfristiga upplåningskostnaderna i stället för att faktiskt hantera budgetunderskottet, kan de så småningom kräva en högre löptidspremie för att hålla långfristiga amerikanska statsobligationer. Det skulle kunna pressa upp de långfristiga räntorna igen.

Och om investerare börjar tro att Fed håller på att bli Vita husets "marionett" för att hålla räntorna lägre och dämpa trycket på upplåningskostnaderna, skulle Fed förlora sin trovärdighet. Det skulle göra det svårare, inte lättare, att kontrollera hela räntekurvan.

"Finansdepartementet kan alltså ha hittat ett sätt att köpa sig tid och minska trycket på den långa delen av den amerikanska räntekurvan, men inte lösa problemet", skrev hon.

George Saravelos på Deutsche Bank konstaterade att

återköpsoperationen i praktiken är mycket lik Federal Reserves så kallade Operation Twist. Finansdepartementet skulle behöva emittera fler statsskuldväxlar för att finansiera borttagandet av duration från marknaden.

I den mån detta leder till lättare finansiella förhållanden skulle det rimligen kräva en motverkande åtstramning från Federal Reserve.

Om Fed-chefen Warsh inte ser återköpen som en faktor som bidrar till lättare finansiella förhållanden, skulle det betraktas som ytterligare en faktor som talar för en svagare dollar.

"Sammantaget kommer marknaden sannolikt att bli alltmer uppmärksam på ytterligare åtgärder framöver som syftar till att stödja den amerikanska statsobligationsmarknaden. Ju mer dessa åtgärder uppfattas som snedvridande för marknadsprissättningen, desto större är sannolikheten att dollarn försvagas", skrev han.

Dollarn handlas fortsatt klart svagare i spåren av beskedet från finansdepartementet. Mot euron har dollarn tappat cirka 0,7 procent till 1:1680, och dollarindex är ned till 98,75.

Beskedet från finansdepartementet kom några timmar innan emissionen av 20-åriga statsobligationer, som fick ett relativt ljummet mottagande.

torsdag kl 10.30 (onsdag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 9:4535 (9:4454) EUR/USD 1:1694 (1:1658)

EUR/SEK 11:0551 (11:0114) USD/JPY 158:42 (158:40)

Ty obl 2 2,87 (2,86) Ty obl 10 3,26 (3,26)

US obl 2 4,18 (4,19) US obl 10 4,66 (4,65)

Sv obl 2 2,46 (2,45) Sv obl 10 3,07 (3,07)

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt