STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) USA-räntorna handlas i torsdagens asiatiska handel högre än vid svensk stängning på onsdagen medan dollarindex har stärkts till 99,05.

Asiatiska börser ger samtidigt upp en del av de uppgångar som kom på onsdagen efter nyheten om en vapenvila i Iran. Detta eftersom det råder stor osäkerhet kring framtiden för avtalet och huruvida fartyg fritt kommer att släppas igenom Hormuzsundet. Samtidigt stiger oljepriset, med WTI-oljan upp knappt 3 procent till drygt 97 dollar per fat och Brent upp 2 procent till knappt 97 dollar per fat.

Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf anklagade på onsdagen USA för att ha brutit mot den två veckor långa vapenvilan och sade att tre delar av Irans tiopunktsförslag för vapenvila har överträtts. Enligt Ghalibaf handlar det om fortsatta israeliska attacker mot Lebanon, intrång av en drönare i iranskt luftrum samt att Iran nekas rätten att anrika uran.

"I en sådan situation är en bilateral vapenvila eller förhandlingar orimliga", sade talmannen.

Financial Times rapporterade att Irans väpnade styrkor uppger att landet förbereder sig på ett svar på Israels attacker i Libanon.

Och enligt CNN hävdade Irans Islamiska revolutionsgarde (IRGC) att sjöfarten genom Hormuzsundet minskade kraftigt och sedan upphörde efter vad de kallade ett brott mot israelisk vapenvila i Libanon.

USA:s vicepresident JD Vance kommer att leda en amerikansk delegation till Islamabad för samtal med Iran, enligt Vita huset, då ett massivt israeliskt bombardemang av Libanon hotade att äventyra det dagar gamla vapenvilan.

Vicepresidenten försökte på onsdagen lugna spänningarna kring den israeliska offensiven och sade att det hade förekommit ett "legitimt missförstånd" från Irans sida om huruvida Libanon inkluderades i avtalet.

Vidare rapporterade Wall Street Journal att Trumpadministrationen överväger en plan för att straffa vissa Natomedlemmar som han anser inte hjälpt USA och Israel under Irankriget.

Förslaget skulle involvera flytt av amerikanska trupper från Nato-länder som bedömdes ohjälpsamma i ansträngningarna i kriget i Iran och stationera dem i länder som var mer stöttande till den amerikanska militära kampanjen.

Tidigare har USA:s president Donald Trump hotat med att ta USA ur försvarsalliansen, men detta kan han enligt lag inte göra utan kongressens godkännande.

Planerna skulle också kunna inkludera en stängning av minst en av USA:s baser i ett europeiskt land, enligt WSJ, möjligtvis Spanien eller Tyskland.

Enligt CNN sade Nato-chefen Mark Rutte efter ett möte med USA:s president på onsdagen att han förstår att Trump är besviken på många Nato-länder för att de inte stöttat USA och Israel i deras krig mot Iran i den utsträckning han önskat.

Men Trump fortsatte att rasa över Nato-allierade efter mötet med Mark Rutte.

"NATO VAR INTE DÄR NÄR VI BEHÖVDE DEM, OCH DE KOMMER INTE ATT VARA DÄR OM VI BEHÖVER DEM IGEN. KOM IHÅL GÖNLAND, DEN STORA, DÅLIGT SKÖTTA ISBITEN!!!", skrev Trump på sin sociala plattform Truth Social.

Senare på torsdagsmorgonen skrev den amerikanske presidenten även att den tiopunktersplan mellan USA och Iran som New York Times och CNN rapporterat om inte stämmer utan är "fake news" för att misskreditera dem som är involverade i fredsprocessen.

Tidigt på torsdagsmorgonen är den amerikanska tvåårsräntan 4 punkter upp till 3,80 procent, jämfört med svensk stängning i går, medan tioårsräntan är 3 punkter högre på 4,29 procent.

Enligt protokollet från Feds policykommitté FOMC:s möte den 18 mars, då styrränteintervallet lämnades oförändrat på 3,50–3,75 procent, väntade sig Fed-ledamöterna fortfarande att sänka räntan senare i år, trots en hög grad av osäkerhet kopplad till kriget i Iran och handelstullar.

Fed-kommittén var dock inte enig om räntebeslutet då Stephen Miran ville sänka räntan med 25 punkter.

De flesta ledamöterna uppgav att kriget skulle kunna leda till behov av en mer expansiv penningpolitik, om stigande gaspriser slår mot arbetsmarknaden och hushållens ekonomi. Ledamöterna betonade också att de behöver vara "flexibla" när de väger krigets påverkan på inflationen, som fortsatt ligger över Feds mål, mot utvecklingen på arbetsmarknaden, som i stort sett varit oförändrad det senaste året.

I eftermiddag riktas investerarnas intresse främst mot PCE-inflationen, Feds favoritmått, för februari, som publiceras klockan 14.30, svensk tid. Denna statistik inkluderar även privata inkomster och privatkonsumtion.

Annan USA-data inkluderar definitiv BNP för fjärde kvartalet och veckosiffran över antalet nyanmälda arbetslösa.

Nya Zeelands centralbankschef Anna Breman varnade på torsdagen för att RBNZ kommer att reagera med räntehöjningar på en eventuell acceleration av kärninflationen.

"Riskbalansen har förändrats vad gäller inflation, och det finns fler risker på uppsidan", sade Breman till Bloomberg TV i en intervju. "Vi förväntar oss något svagare tillväxt, men vi är oroade över att inflationstrycket på medellång sikt kan bli högre. Om vi ser att inflationen på medellång sikt börjar öka, kommer vi att agera beslutsamt och det innebär räntehöjningar."

Japanska räntor stiger också på torsdagen medan yenen har försvagats något mot dollarn.

Japans finansminister Satsuki Katayama sade att den senaste marknadsoroligheten har understrukit hur kraftigt räntorna kan drivas av volatilitet som spiller över från andra marknader, en dynamik som hon sade hade blivit för betydande för att förbise.

"Finansmarknaderna har upplevt en alltför hög grad av volatilitet sedan den 26 februari, långt utöver vad som normalt skulle vara motiverat", sade Katayama till parlamentet och tillade att "detta är ett område där vi måste reagera på ett förnyat och väl genomtänkt sätt".

På valutamarknaden handlas dollarn nu kring 158:7 mot yenen, upp från 158:2 vid svensk stängning. Euron har samtidigt tappat svagt till 1:167 mot dollarn, från 1:17.

Kronan är 9 öre till 9:32 mot dollarn och 8 öre till 10:87 mot euron.

På torsdagens europeiska makroschema hittar vi bland annat definitiv KPI från Nederländerna samt från Tyskland handelsbalans och industriproduktion, båda för februari.

Här hemma publicerar Riksgälden utfallet statens betalningar i mars.

Siffror från Mäklarstatistik alldeles nyss visade att bostadsrättspriserna i Sverige steg 1,9 procent i mars jämfört med föregående månad. Villapriserna steg 1,0 procent.

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 2,8 procent samtidigt som villapriserna stigit 1,0 procent.

torsdag kl 6.15 (onsdag kl 16.15)

====================================

USD/SEK 9:3184 (9:2251) EUR/USD 1:1668 (1:1699)

EUR/SEK 10:8725 (10:7933) USD/JPY 158:70 (158:20)

Jp obl 2 1,39 (1,38) Jp obl 10 2,40 (2,37)

Ty obl 2 2,48 (2,48) Ty obl 10 2,95 (2,93)

US obl 2 3,80 (3,76) US obl 10 4,29 (4,26)

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån