STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksbanken bedömer att budgeten efter valet inte kommer att ha en expansiv inriktning, utan tvärtom åtstramande inriktning.

"Budgeten kan komma att innehålla förslag som ökar efterfrågan, men vi utgår ifrån att regering och riksdag kommer att följa det finanspolitiska ramverket och då behövs även besparingar eller skattehöjningar", säger vice riksbankschef Göran Hjelm i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Även om mer expansiva finanspolitiska förslag läggs fram i valrörelsen har budgeten som helhet störst inflytande för resursutnyttjandet och inflationen, påpekar han.

På torsdagen har regeringen sin sedvanliga träff i Harpsund, där finansminister Elisabeth Svantesson kommer meddela de nya prognoserna och reformutrymmet för 2027.

I sin konjunkturuppdatering i augusti skrev KI att det sammantagna budgetutrymmet för åren 2027–2030 beräknas till cirka 95 miljarder kronor.

Nästa år ändras överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket till ett balansmål, vilket innebär att de offentliga inkomsterna och utgifterna i genomsnitt ska vara lika stora över en konjunkturcykel.

KI:s prognos pekade mot att det strukturella sparandet skulle uppgå till -1,2 procent i år och -1,8 procent nästa år.

Det justerade sparandet (exklusive lånefinansierade försvarsutgifter och stöd till Ukraina) väntades uppgå till -0,5 procent i år och -0,7 procent nästa år, och nå balans först år 2030.

Riksgälden spådde i sin senaste prognos i maj ett budgetsaldo (i statens finanser) på -196 miljarder kronor i år och -208 miljarder kronor nästa år.

Riksbankens skrev i den penningpolitiska rapporten i juni att finanspolitiken då bedömdes vara expansiv, med ovanligt omfattande finanspolitiska stimulanser under 2026.

"Med utgångspunkt i det finanspolitiska ramverket bedöms den bli åtstramande de kommande åren. Hur det påverkar hushållens konsumtion och sparande är svårt att bedöma", skrev Riksbanken.

De konstaterade också att det fanns oklarheter kring hur försvarssatsningarna skulle finansieras på sikt.

Hur finansieringen ska utformas i slutändan, och när planen för finansieringen kommuniceras, har inte bara betydelse för den ekonomiska utvecklingen utan även för förtroendet för det finanspolitiska ramverket.

"En expansiv finanspolitik med breda stimulansåtgärder ökar risken för en högre inflation, vilket i sin tur kan öka behovet av en mer åtstramande penningpolitik", skrev de.

Desmond Garney +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt