STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sverige går in i 2026 med ett relativt starkt utgångsläge efter en period av hög inflation och svag tillväxt. Inflationstakten närmar sig målet och realekonomin visar tecken på återhämtning.

Det sade vice riksbankschef Aino Bunge vid det penningpolitiska mötet den 17 december, enligt protokollet från mötet. Vid mötet lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Årsskiftet ger utrymme för eftertanke, men också för utsiktsbedömningar. Den amerikanska handelspolitiska omsvängningen tidigare i år gav en negativ tillväxtimpuls globalt, men världshandeln har delvis hittat nya flöden. Tillväxten i både USA och Europa har blivit något bättre än väntat och ett fullskaligt handelskrig har undvikits. Trots det består riskerna enligt Bunge, både geopolitiska störningar och potentiella utbudschocker kan få betydelse framöver. Hon lyfter också en förhoppning om fred och återuppbyggnad i Ukraina.

På finansmarknaderna har stämningsläget stabiliserats efter vårens turbulens kring amerikanska tullbesked. Bunge beskriver en utveckling med hög riskaptit, rekordnivåer på börserna och låga kreditspreadar. AI står nu i centrum för marknadens fokus. Förväntningarna är högt ställda och värderingarna av bolag med AI-inriktning speglar denna optimism. Samtidigt finns risk för övervärdering och en alltför stor koncentration av teknikbolag till USA, något som kan skapa beroenden om Europas innovationskraft inte matchar utvecklingen, sade hon.

Valutamarknaden fortsätter däremot att bära spår av årets svängningar. Dollarn har försvagats och kronan har stärkts brett. Denna utveckling har redan gett avtryck på inflationen via fallande importpriser, och prognosen pekar mot fortsatt prisdämpande effekt kommande år.

En annan central faktor för ett stabilt penningpolitiskt ramverk är finanspolitisk ordning, där Sverige enligt Bunge har en fördel jämfört med många länder med höga skuldkvoter. Goda statsfinanser ger långsiktigt handlingsutrymme, inte minst i en tid då försvarssatsningar och andra strukturella åtaganden växer. Hon lyfter även årets industriavtal som en viktig stabiliserande kraft för lönebildningen och förutsättningarna att hålla inflationen vid målet.

Inflationen fortsätter att utvecklas i rätt riktning. I november mättes KPIF-inflationen till 2,3 procent och KPIF exklusive energi till 2,4 procent, med kortsiktiga inflationsmått runt eller under 2 procent. Samtidigt har BNP-tillväxten överraskat positivt. Hushållen har dock varit försiktiga i sin konsumtion, något som enligt den fördjupade analysen i rapportutkastet främst beror på svag inkomstutveckling. Prognosen är att konsumtionen ökar i takt med realinkomsterna, men förtroendet bland hushållen är ännu dämpat.

Arbetsmarknaden är fortsatt svag, vilket påverkar hushållens framtidstro. Analysen i rapportutkastet visar att arbetslösheten delvis är strukturellt betingad, men också en följd av den tidigare konjunktursvackan. Bedömningen är att det finns gott om lediga resurser, vilket minskar risken för inflationstryck när ekonomin stärks.

"Även om det är normalt att arbetsmarknaden förbättras med eftersläpning i förhållande till tillväxten känner jag fortsatt en viss oro inför utvecklingen. Det är viktigt att de indikatorer som nu tyder på en vändning också resulterar i bättre utfall under våren", sade hon.

Framöver är det viktigt med ett framåtblickande perspektiv. Sänkningen av matmomsen nästa år kräver enligt henne att man "ser igenom" den tillfälliga effekten för att säkerställa att inflationen stabiliseras kring målet även på sikt.

Efter årets räntesänkningar bedöms styrräntan nu ligga stilla en tid innan den långsamt stiger, i linje med tidigare prognoser. Den förbättrade konjunkturbilden gör henne mer trygg med att nuvarande räntenivå är lämplig för cykeln.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt