STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det finns stora risker förknippade med kriget i Mellanöstern, men även andra geopolitiska risker är fortsatt höga, bland annat till följd av Rysslands invasionskrig i Ukraina. Hur det pågående kriget i Mellanöstern påverkar den internationella politiska dynamiken återstår också att se.

Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapport som presenterades i samband med räntebeskedet.

I ett höginflationsscenario har räntan höjts nära tre gånger medan den i ett låginflationsscenario sänkts mer än två gånger.

Riksbanken tar också upp att det finns ekonomiska risker kopplade till AI och noterar att om teknologin exempelvis inte når upp till investerarnas förväntningar skulle det kunna leda till stora börsfall och till turbulens på de finansiella marknaderna.

I Riksbankens ena alternativscenario avbryts den återhämtning som inleddes under 2025 genom att flera negativa utbudsstörningar materialiseras som en följd av kriget i Mellanöstern. Avbrottet av trafiken via Hormuzsundet blir långvarigt, och energiproduktionen i regionen begränsas mer och under en längre tid. Stängningen påverkar också utbudet av en bredare grupp av varor. Bland annat påverkas priset på industrimetaller, till exempel aluminium.

"Utöver detta leder det försämrade säkerhetspolitiska läget till en ökad risk för att även andra varor fastnar i den drabbade regionen, vilket kan hämma produktion som är beroende av dessa varor. Totalt sett driver störningarna upp kostnaderna för företagen, vilket gör att de höjer sina priser i konsumentledet", skriver Riksbanken.

I scenariot stiger energipriserna snabbt och kraftigt under våren och sannolikheten för en snabb normalisering är låg. Dessutom är naturgasreserverna i Europa redan låga och bristen får energipriserna att stiga mer än de annars skulle gjort. Detta leder till att inflationen både i Sverige och omvärlden stiger tydligt. Bristen på naturgas minskar produktionen av konstgödsel, vilket i sin tur minskar utbudet på livsmedel, och höjer inflationen även exklusive energi.

I och med att inflationstrycket i detta alternativa scenario är betydligt högre och mer varaktigt behöver Riksbanken lägga om penningpolitiken under sommaren 2026, och påbörjar en serie räntehöjningar som fortsätter under hösten.

"Den penningpolitiska åtstramningen bryter utvecklingen och motverkar uppkomsten av andrahandseffekter. Inflationstoppen blir lägre än den annars skulle varit, och inflationen börjar återigen sjunka under 2027", skriver Riksbanken.

I det andra alternativscenariot beskrivs risker för lägre inflation kopplade till kriget i Mellanöstern. Här antas stängningen av Hormuzsundet bli ganska kortvarig, men kriget antas få betydligt större effekter på global efterfrågan än i huvudscenariot.

Den globala ekonomin, inklusive Sveriges, bromsar in. Osäkerheten påverkar även finansiella marknader, där riskaptiten minskar. Detta följs av stigande riskpremier och åtstramande kreditvillkor, vilket dämpar investeringsviljan ytterligare. Den svagare omvärldefterfrågan har dessutom en negativ effekt på svensk exportindustri, som säljer färre varor och tjänster till andra länder. Sammantaget utvecklas BNP sidledes under det andra kvartalet.

"Den svaga reala utvecklingen medför en lägre efterfrågan på arbetskraft, och därmed en högre arbetslöshet. Med andra ord avbryts återhämtningen. Resursutnyttjandet blir svagare och lågkonjunkturen fördjupas", skriver Riksbanken.

I detta scenario funderar inte kronan som stötdämpare, utan stärks, vilket gör BNP-fallet desto större.

Att Riksbanken sänker styrräntan dämpar fallet i efterfrågan och bidrar till att höja inflationstrycket i ekonomin. Inflationen börjar återigen stiga tillbaka mot målet under 2027. I mitten av 2027, när inflationsutsikterna ser bättre ut, påbörjas en normalisering av räntan, som successivts höjs under återstoden av prognosperioden.

I huvudscenariots räntebana ligger styrräntan på 1,77 procent under fjärde kvartalet i år.

I alternativscenariot med högre inflation ligger styrräntan på 2,44 procent under fjärde kvartalet.

I alternativscenariot med lägre inflation ligger styrräntan på 1,13 procent under fjärde kvartalet.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt