STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksbanken upprepade på onsdagen att det finns "en viss sannolikhet" för ytterligare en räntesänkning i år. Banken fortsätter därmed balansera mellan hög inflation och svag konjunktur, men med en mer hökaktig ton än väntat.

Det skriver bedömare i kommentarer efter räntebeskedet, där Riksbanken som väntat lämnade styrräntan oförändrad på 2,00 procent.

Swedbank uppger i en marknadskommentar att de håller fast vid prognosen om en sänkning i september, även om beskedet inte gav någon tydlig signal i den riktningen. Att Riksbanken upprepade samma formulering som i juni – att det finns "en viss sannolikhet för ytterligare en räntesänkning i år" – var något mer hökaktigt än banken räknat med. Swedbank hade trott att den svaga konjunkturen skulle få Riksbanken att signalera en högre sannolikhet för en höstsänkning.

"Vi förutser att Riksbanken sänker räntan vid nästa möte i september och ser en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning senare i år", skrev Swedbank.

Även SEB håller fast vid prognosen om en räntesänkning den 23 september, men framhåller att inflationsutfallet för augusti blir avgörande. "Vi utesluter inte ytterligare en räntesänkning till 1,50 procent senare i år", tillade banken.

Oxford Economics å andra sidan bedömer att Riksbanken sannolikt vill se både KPI och kärninflationen, som nu ligger runt 3 procent, närma sig målet innan en ny sänkning blir aktuell.

"Därför har vi tagit bort september som alternativ, då endast ett nytt inflationsutfall (för augusti) kommer att finnas tillgängligt. Vi räknar istället med nästa sänkning i november eller december, med en höjning igen i början av 2026 när ekonomi och arbetsmarknad stärks".

Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten konstaterar att den ekonomiska utvecklingen gång på gång blivit svagare än väntat, med låg efterfrågetillväxt och en svag arbetsmarknad – något hon beskriver som mycket problematiskt.

"En mer expansiv politik är nödvändig. Samtidigt är det viktigt att inflationen långsiktigt stabiliseras runt målet. Då den svaga ekonomiska utvecklingen till viss del är strukturell är det i första hand finanspolitiken som måste inriktas på att öka svensk ekonomis förmåga att växa. Givet att det ökade inflations- och kostnadstryck som uppkommit under senare tid inte består finns dock utrymme att göra penningpolitiken något mer expansiv framöver", säger Hallsten.

Svensk Handel riktar också skarp kritik mot beslutet att låta räntan ligga kvar trots den svaga konjunkturen.

"Det är oroande att Riksbanken väljer att trycka på paus snarare än play. Ekonomin står och stampar, efterfrågan är svag, handelsbranschen möter stora utmaningar och framtidstron är fortsatt låg", säger chefekonomen Maria Mikkonen.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt