STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En insikt från de senaste åren är att det är riskfyllt för en centralbank att utgå från att det går att se igenom utbudsstörningar.

Det sade riksbankschef Erik Thedéen vid det penningpolitiska mötet den 18 mars, enligt protokollet från mötet. Vid mötet lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

I det här läget är det deras tydliga uppgift att slå vakt om inflationsmålets trovärdighet. Utgångsläget med låg inflation ger visst rådrum att avvakta till dess att vi får en tydligare bild av krigets ekonomiska konsekvenser.

"I dagsläget är det för tidigt att avgöra hur de svenska inflations- och konjunkturutsikterna påverkas. Men om riskerna för hög inflation och en varaktig målavvikelse ökar, då kan vi hamna i en situation där penningpolitiken behöver agera för att förebygga att de riskerna materialiseras. Vi har stadig kurs, men vår beredskap att gira är hög", sade han.

Riskbilden kring huvudscenariot har ändrats högst påtagligt sedan slutet av januari. I rapportutkastet finns två siffersatta scenarier, där det ena visar på möjliga konsekvenser för penningpolitiken om kriget leder till omfattande, kraftiga utbudsstörningar.

I scenariot blir effekterna på KPIF-inflationen snabba och stora och därför skulle Riksbanken behöva inleda en serie räntehöjningar i sommar, så att styrräntan i början på nästa år ligger strax över 2,5 procent.

En sådan dramatisk utveckling kan inte uteslutas och är ett sätt att illustrera de risker som nu uppstått.

Det går förstås att föreställa sig flera olika scenarier där kriget får negativa följdverkningar på Sveriges ekonomi.

Det som nu händer i Mellanöstern är inte en tillfällig utbudsstörning, som exempelvis om ett fartyg fastnar i Suezkanalen.

Givet hur länge krisen pågått och de redan ganska betydande effekterna på energiinfrastrukturen kan det uppstå bestående återverkningar på olje- och gasförsörjningen i världen. Kriget i Mellanöstern kan också komma att ytterligare skärpa de geopolitiska spänningar som redan existerar, vilket ökar risken för fortsatta störningar på den globala ekonomin.

Krisen kan, även om den går in i en något lugnare fas, varaktigt påverka aktiviteten i världsekonomin.

Även om vi inte får en så kraftig stagflationistisk process som den som tecknas i ett av scenarierna, kan vi få en utveckling som går i den riktningen, med högre inflation och lägre tillväxt i Sverige och i övriga världen.

Det skulle innebära att penningpolitiken ställs inför en svår avvägning. I ena vågskålen ligger då risken att inflationen återigen varaktigt stiger över målet på 2 procent.

"Om vi avvaktar med att reagera till dess att den underliggande inflationen börjat stiga tydligt över vår prognos, då kan företagens prissättningsbeteende påverkas och inflationsimpulserna förstärkas", sade han.

I den andra vågskålen ligger möjligheten att inflationsriskerna överskattas. Om de tidigt anpassar penningpolitiken i stramare riktning kan vi då hamna i en situation där den ekonomiska återhämtningen senareläggs.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt