STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Riksgälden räknar med växande budgetunderskott de kommande åren trots en väntad ekonomisk återhämtning. Den mer expansiva finanspolitiken, i form av ökade utgifter och sänkta skatter, bedöms väga tyngre än den positiva effekten av starkare tillväxt. Följden blir en stigande statsskuld och ett ökat upplåningsbehov.

Det sade Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm vid en pressträff på torsdagen, efter att Riksgälden presenterat årets andra prognos.

Karolina Ekholm konstaterade att regeringens höstbudget tydliggjorde att finanspolitiken blir mer expansiv nästa år, betydligt mer än vad Riksgälden utgick från i majprognosen. Samtidigt ser myndigheten en återhämtning som länge dragit ut på tiden, med förväntningar om starkare tillväxt framöver.

Den förbättrade ekonomiska utvecklingen ger visserligen en positiv effekt på statsfinanserna, men enligt Ekholm är den inte tillräckligt stark för att väga upp de negativa effekterna av sänkta skatter och ökade offentliga utgifter.

Riksgälden räknar med fortsatta underskott både 2026 och 2027, och att statsskulden, inklusive den så kallade Maastrichtskulden, stiger med omkring 4 procentenheter av BNP från slutet av förra året fram till slutet av prognosperioden 2027. De ihållande underskotten gör att Riksgälden planerar för att öka upplåningen, framför allt genom att höja utbudet av nominella statsobligationer.

Erika Färnstrand Damsgaard, avdelningschef för Ekonomisk Analys, beskrev en makroekonomisk bild där återhämtningen i svensk ekonomi har fördröjts, men där förtroendeindikatorerna nu stiger. BNP-tillväxten väntas ta fart 2026 och bli relativt stark även 2027, i hög grad driven av inhemsk efterfrågan och framför allt hushållens konsumtion. Den utvecklingen stöds av stigande reallöner och skattesänkningar.

Trots detta bedöms budgetunderskotten fördjupas. För 2025 väntas ett budgetsaldo på –103 miljarder kronor, följt av –173 miljarder 2026 och –194 miljarder 2027.

Årets underskott förklaras av svagare skatteinkomster i kombination med fortsatt stigande utgifter. Underskotten ökar även 2026 och 2027 trots att ekonomin återhämtar sig, främst till följd av regeringens finanspolitiska åtgärder i form av betydligt högre utgifter och skattesänkningar. Stödet till Ukraina samt ökade försvarsutgifter, som finansieras utanför det ordinarie finanspolitiska ramverket, bidrar ytterligare till att försvaga budgetsaldot.

År 2027 väntas både högre ränteutgifter och ökade nettoutlåningar från Riksgälden belasta statsbudgeten ytterligare. Färnstrand Damsgaard framhöll att de stigande skatteinkomsterna som följer av starkare tillväxt inte är tillräckliga för att kompensera för ökade utgifter och skattesänkningar.

På skuldförvaltningens område redogjorde upplåningschef Johan Bergström för en markant ökning av upplåningsbehovet 2025 och framför allt 2026, som sedan planar ut 2027. Ökningen ska hanteras genom en tydlig expansion av upplåningen i nominella statsobligationer, som blir den huvudsakliga finansieringskällan.

Den kortfristiga upplåningen via statsskuldväxlar och likviditetsförvaltning kommer också att öka, om än i mindre omfattning. Upplåningen i realobligationer hålls relativt stabil, medan endast en mindre upplåning i utländsk valuta planeras under både 2026 och 2027.

Nästa prognos publiceras den 28 maj.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt