Riksbankens direktion var enig i beslutet om lämna räntan oförändrad vid 1,75 procent.

I protokollet från mötet den 18 mars går det att följa den diskussion som ledde fram till beslutet och se hur de olika direktionsledamöterna argumenterade.

Vice riksbankschef Per Jansson stod bakom att hålla räntan oförändrad och de prognoser och penningpolitiska antagandena i utkastet till penningpolitisk rapport.

"Irankriget, som bröt ut den 28 februari, förändrar åtminstone i närtid, och i värsta fall också under ganska lång tid, på ett tämligen genomgripande sätt förutsättningarna för penningpolitiken i både Sverige och omvärlden", säger han, men även:

"Det gäller i det här läget att varken agera förhastat och sedan behöva göra en helomvändning, eller vara senfärdig och hamna på efterkälken. Att hitta rätt tajming och balans i penningpolitiken är dock under rådande förhållanden förstås 10 en formidabel utmaning."

Även vice riksbankschef Anna Seim stod bakom att hålla räntan oförändrad och prognoserna.

"Jag ställer mig bakom den räntebana som vi förmedlar i rapportutkastet men är betydligt mer orolig för att inflationen ska bli för hög än att den ska bli för låg. Jag har därför funderat mycket på om vi borde lägga in en viss sannolikhet för en höjning i närtid i räntebanan", säger hon, men även:

"Även om min bedömning är att riskerna för ett mer allvarligt inflationsscenario motiverar skarp vaksamhet är jag hoppfull att kriget och effekterna det ger upphov till blir övergående."

Förste vice riksbankschef Aino Bunge ställde sig bakom beslutet att lämna räntan på 1,75 procent samt prognoserna.

"Jag tycker att det är bra att i dagsläget avvakta och behålla den penningpolitiska riktningen, men samtidigt ha en hög handlingsberedskap om utsikterna förändras. I det osäkra omvärldsläget är det en fördel att utgångsläget är gott i den svenska ekonomin, med en inflation nära målet och en pågående återhämtning av konjunkturen. Vår uppgift är att försöka bidra till att utvecklingen framöver fortsätter på det spåret".

Även vice riksbankschef Göran Hjelm, som nu fattat sitt första penningpolitiska beslut vid Riksbanken, stod bakom oförändrad ränta.

"Den tydligt förhöjda osäkerheten kring vilken riktning penningpolitiken inom kort kan behöva ta är ett starkt argument för att idag ligga still. Om effekterna av kriget klingar av som i huvudscenariot är dessutom en oförändrad penningpolitik rimlig då underliggande inflationstryck och resursutnyttjande hamnar nära normala nivåer inom ungefär ett år", säger han.

Riksbankschef Erik Thedéen stod bakom prognoserna och oförändrad ränta.

"Givet hur länge krisen pågått och de redan ganska betydande effekterna på energiinfrastrukturen befarar jag att det kan uppstå bestående återverkningar på olje- och gasförsörjningen i världen. Kriget i Mellanöstern kan också komma att ytterligare skärpa de geopolitiska spänningar som redan existerar, vilket ökar risken för fortsatta störningar på den globala ekonomin. Krisen kan, även om den går in i en något lugnare fas, varaktigt påverka aktiviteten i världsekonomin".

Riksbankschefen säger också:

"Vårt utgångsläge med låg inflation ger oss visst rådrum att avvakta till dess att vi får en tydligare bild av krigets ekonomiska konsekvenser. I dagsläget är det för tidigt att avgöra hur de svenska inflations- och konjunkturutsikterna påverkas. Men om riskerna för hög inflation och en varaktig målavvikelse ökar, då kan vi hamna i en situation där penningpolitiken behöver agera för att förebygga att de riskerna materialiseras. Vi har stadig kurs, men vår beredskap att gira är hög."

Nils Lolk
Nyhetsbyrån Finwire

Läs mer på Finwire