Den svenska ekonomin väntas fortsätta återhämta sig trots kriget i Mellanöstern, även om tillväxten bromsar in under det första kvartalet. BNP väntas öka med 2,5 i år, och 2,8 procent 2027.

Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin konjunkturprognos på onsdagen.

I den förra prognosen, från december, väntades BNP öka med 2,9 i år och 2,5 procent nästa år.

Regeringens senaste BNP-prognos, från den 11 mars, låg på 2,8 procent i år och 2,5 procent nästa år.

KI skriver att inbromsningen kan förklaras av att konsumtionen ökar långsammare, men i takt med att den inhemska efterfrågan stärks bedöms lågkonjunkturen gradvis avta och vara över mot slutet av 2026.

Kriget i Mellanöstern väntas samtidigt dämpa utvecklingen, främst genom högre inflation. KPIF-inflationen väntas uppgå till 1,7 procent i år och 1,6 procent nästa år. Stigande oljepriser väntas höja inflationen med 0,6 procentenheter 2026 och 0,2 procentenheter 2027.

KI ser även att Riksbanken kan höja räntan i slutet av 2026.

Återhämtningen på arbetsmarknaden bedöms ta längre tid, och arbetslösheten väntas nå mer normala nivåer först i slutet av 2027. Arbetslösheten väntas sjunka till 8,4 procent i år och 7,8 procent nästa år.

Prognosen bygger på antagandet att de ekonomiska effekterna av kriget blir begränsade och gradvis avtar efter sommaren. Om konflikten förvärras kan effekterna bli betydligt mer omfattande.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas uppgå till -2,6 procent av BNP i år och -2,2 procent nästa år.

Samtidigt ligger det strukturella sparandet klart under överskottsmålet i år, vilket begränsar reformutrymmet till cirka 60 miljarder kronor under perioden 2027–2030.

Det justerade strukturella sparandet, exklusive lånefinansierade försvarsutgifter och stöd till Ukraina, väntas uppgå till -1,1 procent av BNP både i år och nästa år.