STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Hushållen är fortsatt avvaktande, vilket gjorde att tillväxten under första halvåret blev svagare än väntat. Förutsättningarna för ett konsumtionslyft är på plats men återhämtningen ser ut att fördröjas åtminstone ett halvår.

Det skriver SEB i sin konjunkturprognos, Nordic Outlook.

Sveriges BNP väntas öka 1,1 procent i år och 2,7 procent nästa år.

I föregående prognos, i maj, väntades BNP öka 1,6 procent i år och 2,9 procent nästa år.

"Global osäkerhet och ärr från åren med skenande priser fortsätter att tynga hushållens humör och då hjälper det än så länge inte med vare sig stigande reallöner eller lägre räntor och sänkta skatter. Vi fortsätter tro på en svensk återhämtning men konstaterar att den verkar dröja ett tag till", säger chefekonom Jens Magnusson.

Industrin har varit motståndskraftig, delvis på grund av en stark tjänsteexport, men utsikterna för de närmaste ett till två åren är blandade. Ökade försvars- och infrastrukturinvesteringar tillsammans med lite starkare konjunktur i Europa kommer att ge viktigt stöd, medan högre USA-tullar med stor sannolikhet dämpar exporten dit.

Varuexporten till USA väntas minska med 10-15 procent, vilket motsvarar 1-1,5 procentenheter av den totala varuexporten. Totalt ökar exporten av varor och tjänster ändå med 2,5 procent i år, vilket är ungefär lika mycket som under 2024.

Historiskt höga nivåer talar för att investeringarna

inom industrin och offentlig sektor inledningsvis avtar, trots att tillväxten tar fart. Efter ett fall på cirka 40 procent planar bostadsinvesteringarna nu ut, vilket gör att de totala investeringarna ändå växer snabbare.

Konsumentförtroendet vände brant nedåt i slutet av förra året i samband med en oväntad inflationsuppgång och konsumtionen har varit betydligt svagare än väntat under första halvan av 2025.

Stigande reallöner är den främsta anledningen till prognosen om ökad konsumtion, men skattesänkningar och sänkta bostadsräntor bidrar också. Konsumtionsprognosen har dock justerats ned.

Nedjusteringen av tillväxten gör även att vändningen på arbetsmarknaden fördröjs. Indikatorer för de närmaste tre fyra månaderna tyder inte på någon vändning.

Stigande priser på tjänster bidrog till den överraskande höga inflationen i sommar, men priserna började normaliseras i juli. Varuinflationen, exklusive livsmedel, är nära noll och låga internationella priser i kombination med en starkare krona talar för att varupriserna kommer att falla under 2026.

En ovanlig korgeffekt höjer kärninflationen, exklusive energi, med minst fyra tiondelar under 2025. Därefter väntas både KPIF och kärninflationen hamna lite under målet 2026-2027.

"Vi håller fast vid vår prognos att räntan sänks i september, men det är viktig att inflationen fortsätter att falla tillbaka i augusti i linje med vår prognos. När återhämtningen är på fastare mark börjar Riksbanken gradvis att höja räntan och i slutet av 2027 ligger den återigen på

2,00 procent, samma nivå som i dag", skriver SEB.

Utsikterna för styrräntan är samtidigt svårbedömda, och den fördröjda återhämtningen talar för att räntan kan sänkas mer än vad SEB har i sin prognos.

Samtidigt påverkar räntan tillväxt och inflation med viss fördröjning och direktionen kan välja att avvakta

och invänta effekterna av de sänkningar som redan gjorts.

"Många andra centralbanker, bland andra ECB, verkar resonera på det sättet", säger Jens Magnusson.

SEB räknar också med att regeringen ser ett utrymme för ofinansierade reformer på 60-80 miljarder kronor, motsvarande 1 eller drygt 1 procent av BNP, i budgetpropositionen för 2026.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt