STOCKHOLM (Direkt) Återhämtningen i svensk ekonomi väntas fortsätta i år och i nuläget beräknas BNP växa med 2,3 procent. Kriget i Mellanöstern har dock ökat risken för en betydligt sämre utveckling.

Det skriver Statskontoret (tidigare ESV) i en budgetprognos.

Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till -2,6 procent av BNP i år och -2,1 procent nästa år.

I november låg prognosen på -2,2 procent för 2026 och -1,7 procent för 2027.

Osäkerheten i omvärlden är stor. Statskontoret antar i prognosen att kriget i Mellanöstern inte kommer att påverka svensk ekonomi i någon större utsträckning.

"Det finns en risk för betydligt högre energipriser än vi hittills räknat med, vilket kan dämpa tillväxten", skriver Statskontoret.

Statens inkomster ökar svagt i år, trots en stark BNP-tillväxt. Det beror på flera skattesänkningar, exempelvis sänkt moms på livsmedel och ytterligare jobbskatteavdrag.

Statens budgetsaldo blir -209 miljarder kronor i år. Det är ett ovanligt stort underskott och nära nivån under pandemiåret 2020.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visar ett underskott på 180 miljarder kronor i år, vilket främst beror på det stora underskottet i staten och på ett visst underskott inom kommuner och regioner.

"Det strukturella sparandet kommer att avvika påtagligt från överskottsmålet i år och från balansmålet 2027", säger Ann-Sofie Öberg, biträdande prognoschef på Statskontoret.

Till följd av de stora underskotten stiger Maastrichtskulden. Både i år och nästa år ligger skulden över skuldankaret, men inom toleransintervallet, skriver de.

Prognoser

2026 2027

Budgetsaldo -209 -174

Off finans spar %/BNP -2,6 -2,1

Struktruellt spar %/BNP -2,0 -2,2

BNP (kalender korr) 2,3 2,3

Maastrichtskuld %/BNP 37,5 38,5

Prognoser (november)

Budgetsaldo -161 -132

Off finans spar %/BNP -2,2 -1,7

Struktruellt spar %/BNP -1,9 -1,8

BNP (kalender korr) 2,5 2,4

Maastrichtskuld %/BNP 36,8 37,1

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt