(tillägg: från stycke tre)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svenska hushåll drabbades hårdare av höginflationsperioden än hushåll i många andra länder. Nu när inflationen är tillbaka nära målet och reallönerna stiger finns det dock goda förutsättningar för en stabil uppgång i både köpkraften och konsumtionen.

Det sade riksbankschef Erik Thedéen på fredagen, enligt ett förskrivet anförande.

Bidragande orsaker till den jämförelsevis svaga konsumtionsutvecklingen är ansvarsfulla löneavtal, kronans försvagning och de svenska hushållens höga räntekänslighet. Dessutom har den kraftiga nedgången i bostadspriserna förmodligen bidragit en del.

Han konstaterade att i Sverige drabbades hushållens reala disponibla inkomster och konsumtion hårdare än i många andra länder under åren med hög inflation.

Vår konjunkturutveckling följer normalt den i omvärlden mycket nära. Därför blir episoder där utvecklingen avvikit från den omvärlden extra intressanta och viktiga att förstå.

Att konsumtionen utvecklades svagare i Sverige berodde bland annat på att hushållens arbetsinkomster ökade långsammare och köpkraften urholkades mer här än på många andra håll.

Priserna på det hushållen konsumerar steg mer i Sverige, bland annat som en följd av den kraftiga kronförsvagningen. En annan förklaring är utvecklingen på bostadsmarknaden.

Svenska hushåll, som i genomsnitt har stora bostadslån med kort räntebindningstid, har sett sina räntekostnader stiga mer än i omvärlden. Samtidigt har bostadspriserna sjunkit och bostadsinvesteringarna fallit kraftigt.

"Att vi i Sverige avviker med stora skulder och en så hög andel rörliga lån är inte optimalt och utgör en sårbarhet i ekonomin. Verkligheten kan ändras snabbt. Därför är det så viktigt att vi behåller tydliga regelverk och normer kring hushållens skuldsättning och värnar den amorteringskultur som nu börjat sätta sig", sade han.

Den stigande inflationen med följande ränteuppgång har varit en stor prövning för svensk ekonomi och för enskilda hushåll, och visat på värdet av buffertar, hos såväl staten som hos hushållen.

Vidare har trovärdigheten för inflationsmålet varit tydlig och viktig. Inte minst tog ansvarstagande parter på arbetsmarknaden inflationsmålet som sin utgångspunkt i lönebildningen, trots att inflationen kortsiktigt steg till över 10 procent.

"Det har kostat köpkraft för hushållen på kort sikt, men det är något som kommer att gynna svensk ekonomi och svenska löntagare långsiktigt. Inflationsmålets trovärdighet bidrar till stabilitet och förutsägbarhet och banar väg för stigande reallöner de närmaste åren", sade Thedéen.

Framåtblickande finns goda skäl att tro att de disponibla inkomsterna ska stiga eftersom räntorna är lägre och reallönerna stiger. Riksbanken ser därför en stabil uppgång i konsumtionen framför sig.

I år och nästa år räknar de med att hushållens arbetsinkomster ska stiga med mer än 4 procent per år när lönerna fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten faller tillbaka. Samtidigt är arbetskostnadernas andel av näringslivets samlade förädlingsvärde i utgångsläget på en jämförelsevis låg nivå.

Förutsättningarna är därför goda för att reallönerna framöver ska kunna stiga i god takt, utan att kostnadstrycket ökar på ett sätt som är oförenligt med inflationsmålet.

Därtill har kronan förstärkts igen och det bidrar nu till att dämpa inflationen.

"Kronans utveckling framåt är som alltid osäker, men under det senaste halvåret har växelkursen utvecklats stabilt trots bestående internationell oro. I år tillkommer effekten av den halverade matmomsen, som tillfälligt kommer att trycka ner inflationen och bidra till att hushållens reala inkomster stärks", sade han.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt