STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Effekterna som amerikanska tullar kan ha på svensk ekonomi är osäkra men sannolikt måttliga, situationen kan dock förvärras om det uppstår en eskalerad handelskonflikt.

Det skriver Riksbanken i en fördjupningsruta i den penningpolitiska rapporten.

Sverige är ett exportberoende land där exporten motsvarade cirka 55 procent av BNP 2024. Den största delen av exporten är varor och några av Sveriges viktigaste exportvaror är vägfordon och maskiner, läkemedel, pappersprodukter, samt järn, stål och järnmalm.

Majoriteten av svensk export går till övriga nordiska eller europeiska länder, men USA är det tredje största enskilda exportlandet.

En tullåtgärd som kan påverka Sverige är tullar på stål och aluminium där exporten till USA står för cirka 3,5 procent av total svensk export. Detta utgör i sin tur cirka 0,1 procent av svensk BNP.

I de tullar som aviserats mot EU har bilar nämnts som något som man vill tullbelägga. Svensk export av personbilar och andra lätta motorfordon utgör cirka 22 procent av total svensk export till USA (cirka 0,7 procent av BNP).

En ökande del av svensk export består av tjänster och de tullar som införts och aviserats från USA har hittills varit fokuserade på import av varor och inte tjänster. En inte obetydlig del av tjänsterna som exporteras har dock koppling till varor vilket ibland gör det komplicerat att särskilja varuexporten från tjänsteexporten.

Flera faktorer bestämmer hur stor effekt ökade tullar skulle få på svensk tillväxt och inflation.

Effekten på tillväxten beror främst på vilka produkter från EU som USA tullbelägger och hur svensk export till USA minskar som en följd av detta. Men tillväxten i Sverige kan även påverkas via andra kanaler.

Effekten på svensk inflation beror snarare på hur EU skulle svara med tullar på produkter från USA. Hur inflationen påverkas beror också på vilka amerikanska varor som tullbeläggs. Om det i hög grad är konsumentvaror blir genomslaget snabbare, medan det tar längre tid att påverka inflationen om det är olika typer av insatsvaror som tullbeläggs.

I slutändan beror inflationseffekten också på i vilken utsträckning och hur snabbt importerande företag för över kostnader mot konsumenterna, vilket i sin tur påverkas av bland annat efterfrågeläget i ekonomin.

I prognosen antas att importtullarna mellan USA och EU höjs. Uppgången antas dock bli relativt måttlig – i genomsnitt höjs tullarna med i storleksordningen 2 procentenheter. Effekterna på svensk ekonomi väntas därmed inte bli särskilt stora.

"Det råder dock stor osäkerhet om hur stora tullarna i slutändan blir och hur länge de kommer att finnas kvar. En betydligt större ökning i tullsatserna skulle få större konsekvenser på svensk ekonomi i form av lägre tillväxt och, åtminstone på kort sikt, högre inflation. Riksbanken följer utvecklingen noga och anpassar prognoserna i takt med att ny information tillkommer", skriver Riksbanken.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt