STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Nästa gång Donald Trump försöker pressa USA:s traditionella allierade vill den tyska regeringen stå bättre rustad.

Det rapporterar Bloomberg News, med hänvisning till källor med insyn.

Tjänstemän i Berlin kartlägger nu sårbarheter i amerikanska leveranskedjor för att identifiera var Tyskland och EU kan utöva påtryckningar. Målet är att skapa samsyn inom EU om hur unionen kan använda påtryckningsmedel vid en eventuell ny konflikt med Vita huset.

De första analyserna pekar på möjligheter att rikta åtgärder mot stora amerikanska teknikbolag med nära band till administrationen. Andra alternativ inkluderar att påverka AI-investeringsboomen, som bidragit till rekordhöga USA-börser, eller att driva upp läkemedelspriser, en politiskt känslig fråga i USA.

"Genom att hålla ihop kan Europa visa att man är beredd att möta Trump", säger Tobias Gehrke vid Europeiska rådet för utrikespolitik. "Om Europa trovärdigt visar att skrämseltaktik inte fungerar kan det på sikt försvaga stödet för Trump i Washington", tillade han.

Arbetet är en del av ett bredare europeiskt försök att anpassa sig till ett mer konfrontativt USA och ett starkare Kina. Samtidigt är riskerna betydande – många EU-länder är medvetna om sin egen sårbarhet vid en eskalerande konflikt.

Tyska företrädare betonar att inga beslut har fattats och att huvudspåret fortsatt är att förbättra relationerna med Vita huset. En talesperson för det tyska ekonomidepartementet säger att handel i allt högre grad används som geopolitiskt verktyg.

Spänningarna väntas bli tydliga när utrikesministrar från G7 möts nära Paris för att diskutera följderna av den amerikansk-israeliska attacken mot Iran, som pressat upp energipriser globalt.

Förbundskansler Friedrich Merz sade till tyska lagstiftare i förra veckan att Europa måste inse att de beroenden som byggdes upp under globaliseringens höjdpunkt inte enbart ligger på EU:s sida. Andra länder är beroende av EU för kritiska leveranser, och unionen bör vara beredd att använda dessa påtryckningsmedel.

"Vi identifierar våra intressen, och medlen att försvara dem", sade han.

Även president Frank-Walter Steinmeier bedömer att relationen förändrats i grunden: "Det finns ingen återgång till det som var".

Vad gäller de europeiska möjliga påtryckningsmedlen ligger EU:s främsta styrka i den inre marknaden med omkring 450 miljoner konsumenter. Begränsad tillgång eller skärpt reglering av amerikanska bolag, särskilt Alphabet, Amazon och Meta Platforms, kan få tydliga ekonomiska konsekvenser.

Även inom AI och datacenter finns beroenden. Amerikanska bolag som Open AI och Microsoft är delvis beroende av europeiska komponenter. På halvledarområdet är USA beroende av europeiska leverantörer, i synnerhet ASML samt Zeiss och Trumpf.

Europa spelar också en central roll i leveranser av läkemedel och kemikalier. Europeiska bolag står för viktiga insatsvaror till nästan hälften av alla varumärkesläkemedel i USA samt omkring 90 procent av insulinet.

Därutöver är EU den största källan till direktinvesteringar i USA, vilket ger ytterligare potentiella påtryckningsmedel via reglering och incitament.

En mer långtgående åtgärd vore att sälja av europeiska innehav i USA. Europeiska aktörer äger tillgångar till ett värde av över 10.000 miljarder dollar, men en samordnad försäljning bedöms vara svår att genomföra och riskerar att slå hårt även mot Europa.

Även USA:s militära närvaro i Europa utgör i teorin en möjlig hävstång, men anses i praktiken otänkbar att använda, då den är central för EU:s egen säkerhet.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt