STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den tyska avtalsrörelsen drar nu i gång och de avtalade löneökningarna väntas stiga i år jämfört med förra året.

Det skriver Deutsche Bank i en analys.

Tysklands lönerunda för 2026 har inletts med förhandlingar i den offentliga sektorn, och åtföljs återigen av ett antal varningsstrejker.

I hela ekonomin ska nya kollektivavtal förhandlas för cirka 10 miljoner anställda, jämfört med omkring 6,3 miljoner 2025.

Bland årets tungviktare finns, förutom offentlig sektor, företag inom partihandel, detaljhandel och export. Deras nuvarande avtal löper ut vid olika tidpunkter, främst mellan mars och maj.

Därutöver pågår förhandlingar inom kemiindustrin samt i mindre branscher. Kollektivavtalet inom metall- och elindustrin löper ut i oktober, vilket berör 3,7 miljoner arbetstagare.

Även om en uppgörelse nås under fjärde kvartalet kommer effekten på den samlade lönedynamiken att märkas först 2027.

För 2026 och 2027 prognostiserar Deutsche Bank avtalade löneökningar på knappt 3,0 procent, upp från 2,7 procent 2025.

Något starkare utfall väntas särskilt i offentlig sektor, medan fackförbunden i strukturellt pressade branscher sannolikt prioriterar jobbsäkerhet framför löneökningar.

I personalintensiv detalj- och partihandel kan tryck uppstå i de lägre löneklasserna till följd av att den lagstadgade minimilönen höjdes med 8,4 procent i januari.

Fackförbunden går vanligtvis in i förhandlingarna med höga lönekrav, men dessa uppfylls inte fullt ut.

I genomsnitt de senaste tio åren har genomslagsgraden varit cirka 45 procent. För Verdis krav på 7 procent i offentlig sektor skulle detta innebära en uppgörelse på omkring 3,2 procent.

Givet ökningen av sysselsättningen i offentlig sektor och signalerna från en expansiv finanspolitik framstår detta som rimligt.

Situationen är dock annorlunda i privat sektor, där många branscher är pressade. Inom kemiindustrin, där kapacitetsutnyttjandet är lågt (73 procent), kräver facket IGBCE främst åtgärder för att säkra sysselsättningen. Något liknande kan väntas från IG Metall inför höstens förhandlingar inom metall- och elindustrin.

Mönstret för löneutvecklingen, både inklusive och exklusive engångsbetalningar, väntas normaliseras efter en period 2024–2025 då utvecklingen förvrängdes kraftigt av baseffekter från generösa inflationsbonusar.

Dessa baseffekter dämpade sannolikt den samlade löneökningen från avtal till uppskattade 2,7 procent 2025.

För de grundläggande avtalslönerna var ökningen dock cirka 5,5 procent, eftersom baseffekterna inte påverkade dessa i samma utsträckning.

"Mot denna bakgrund innebär vår prognos på 2,9 procent 2026 en viss avmattning", skriver Deutsche Bank.

Tillsammans med kollektivavtalen avgör minimilöneökningen utvecklingen av så kallade effektiva löner, det vill säga bruttolöner per anställd.

Till följd av den kraftiga höjningen 2026 och en redan beslutad ökning på ytterligare 5,0 procent 2027 väntas de samlade bruttolönerna stiga med 3,7 procent 2026 och 3,4 procent 2027. I kombination med svagare inflation väntas detta ge stöd åt den privata konsumtionen.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt