STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ett demokratiskt maktövertag i den amerikanska kongressen kan öka pressen på Donald Trump att avsluta kriget mot Iran, vilket skulle kunna få betydande effekter på obligationsmarknaderna. Samtidigt väntas presidenten försöka driva sin politik vidare med hjälp av sina exekutiva befogenheter.

Det säger Michel Gubel, valutastrateg på Handelsbanken, i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Enligt Gubel kan finansieringen av Irankriget bli en av de första stora kraftmätningarna mellan Trump och Demokraterna om partiet vinner majoritet i representanthuset vid mellanårsvalet den 3 november.

Trump har tidigare hävdat att han inte behöver kongressens godkännande för kriget. Demokraterna skulle däremot kunna använda sitt inflytande över statsbudgeten för att försöka begränsa finansieringen och därigenom öka pressen på presidenten att nå ett avslut.

Ett krigsslut skulle enligt Gubels bedömning kunna få betydande positiva effekter på finansmarknaderna, framför allt genom lägre amerikanska statsobligationsräntor.

En central fråga blir samtidigt hur Trump väljer att agera om Republikanerna förlorar sin majoritet i kongressens ena eller båda kamrar.

Normalt innebär en förlust av representanthuset att presidenten måste förhandla mer med oppositionen, men Gubel betonar att Trump inte nödvändigtvis kommer att agera som tidigare presidenter.

Han pekar på hur Trump redan i stor utsträckning har använt presidentorder, tullar, avskedanden av tjänstemän och påtryckningar mot Federal Reserve för att driva sin politik.

Gubel noterar också att Trump behåller sin vetorätt oavsett valutfallet. För att upphäva ett presidentveto krävs två tredjedelars majoritet i både representanthuset och senaten.

En demokratisk majoritet i representanthuset skulle ändå ge partiet större inflytande över budgetprocessen och möjligheterna att granska administrationen. Om Demokraterna även vinner senaten får de dessutom inflytande över godkännandet av presidentens utnämningar.

Den nya kongressen tillträder först den 3 januari 2027.

Ett politiskt dödläge skulle enligt Gubel även kunna bidra till lägre löptidspremier på amerikanska statsobligationer genom att begränsa ytterligare statlig upplåning. Samtidigt riskerar nya budget- och skuldtakskonflikter att motverka effekten.

I en analys av 16 amerikanska mellanårsval sedan 1960 visar Gubel att den amerikanska tvåårsräntan i genomsnitt har fallit med 42 baspunkter från tre månader före till sex månader efter valdagen.

När presidentens parti har förlorat representanthuset har nedgången i genomsnitt varit 22 baspunkter, medan räntan fallit med 37 baspunkter vid de två tillfällen då partiet förlorat båda kamrarna.

Gubel betonar dock att urvalet är litet och att historiska skillnader i räntenivåer påverkar resultaten.

Lägre amerikanska statsobligationsräntor skulle även kunna få konsekvenser för dollarn. Enligt Gubels analys skulle en sådan utveckling kunna vända en del av valutans tidigare förstärkning.

Inför valet kommer Gubel framför allt att följa Trumps opinionssiffror och löptidspremierna på obligationsmarknaden. Efter valet väntas fokus riktas mot utvecklingen i Irankriget och hur enskilda republikanska politiker väljer att förhålla sig till Trump.

Elvira Haradinaj +46 8 4031 1229

Nyhetsbyrån Direkt