STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) USA:s avsättande av Venezuelas Nicolás Maduro tvingar Kina till en strategisk omprövning av sina ambitioner i Latinamerika.

Det rapporterar The Wall Street Jounral, med hänvisning till personer med insyn i diskussioner inom den kinesiska ledningen.

Under flera år har Kina byggt inflytande i regionen genom lån till infrastruktur, omfattande råvaruinköp och diplomatiska framsteg, där länder förmåtts bryta med Taiwan.

Venezuela var Pekings viktigaste allierade: ett uttalat antiamerikanskt land med stora oljereserver och den enda staten i Latinamerika med Kinas högsta diplomatiska status, ett så kallat "allväderspartnerskap".

Efter Madros fall har Kina dock lagt planerna på ytterligare expansion i regionen på is. I stället har diskussionen inom kinesiska policymiljöer förskjutits mot ett implicit vägval: om USA dominerar västra halvklotet, kan Kina i gengäld kräva handlingsutrymme i Taiwansundet.

Det innebär inte att Peking ser händelserna i Venezuela som ett grönt ljus för ett omedelbart agerande mot Taiwan, men USA:s användning av militär makt stärker Kinas argument för att prioritera sina "kärnintressen", främst att återta kontrollen över Taiwan.

Kinas inflytande i Latinamerika har redan försvagats sedan president Donald Trump återvände till Vita huset. Mexiko har infört 50-procentiga tullar på kinesiska elbilar, Panama har lämnat Kinas "Belt and Road"-initiativ och öppnat för amerikansk militär närvaro nära Panamakanalen, och Honduras, som bröt med Taiwan 2023, överväger nu att återuppta relationerna med Taipei efter ekonomiska bakslag kopplade till uteblivna kinesiska marknader.

Mot bakgrund av dessa förluster publicerade Peking i december ett policydokument om Latinamerika som signalerade fortsatt engagemang, delvis för att behålla förhandlingsutrymme gentemot Washington i Taiwanfrågan.

Kort efter årsskiftet skickade Kinas president Xi Jinping ett sändebud till Venezuela för att säkra det som i Peking kallas den "strategiska grunden" för Kinas närvaro: återbetalning av över 10 miljarder dollar i lån och fortsatt tillgång till världens största oljereserver.

Men bara timmar efter sändebudet träffat Maduro den 3 januari slog amerikanska specialstyrkor till i Caracas och förde bort Venezuelas ledare. Därmed raserades ett decennium av kinesiska försök att etablera ett geostrategiskt fotfäste i USA:s närområde.

Kina står nu med omfattande fordringar på Venezuela och möter ett nytt styre som i första hand måste förhålla sig till Trump, som utropat sig till landets "tillförordnade president". Samtidigt rör sig USA snabbt för att omforma kontrollen över Venezuelas oljesektor, där Kina har betydande intressen.

Policybedömare nära Vita huset säger att USA kan erbjuda skuldomstrukturering i utbyte mot exklusiva rättigheter för amerikanska bolag att utveckla och utvinna oljan, vilket i praktiken skulle tränga undan Kina.

Kinas strategi är nu defensiv: att inte helt raderas ur Venezuelas energiekvation. Enligt personer med insyn hoppas Peking att denna reträtt ska speglas av amerikansk återhållsamhet i Taiwansundet.

Som lockbete överväger Kina även att köpa stora volymer långfristiga amerikanska statsobligationer. Ett planerat toppmöte mellan Xi och Trump i april väntas bli första stora testet för denna nya kalkyl.

I Peking råder delade meningar. Vissa hårdföra röster ser Trumps fokus på västra halvklotet som en distraktion som kan skapa ett maktvakuum i Asien. Andra menar att USA:s ingripande i Venezuela visar att amerikansk interventionism är långt ifrån en "papperstiger".

"Maduroregimens fall har tvingat Kina att ta Monroe-doktrinen på allvar", säger Yun Sun vid Stimson Center.

Hon tillade att Trumps vilja att använda "hård makt" visar att amerikansk beslutsamhet är reell, och något Peking måste förhålla sig till.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt