Stämningen har varit avslagen på Stockholmbörsen men trots det har Storbolagsindex stigit 0,7 procent senaste veckan. De främsta bidragsgivarna var verkstadsbolaget SKF och lastbilstillverkaren Volvo.

I botten ryms Boliden som föll 7 procent i veckan, men efter en lång tids uppgång. SSAB och Fingerprint Cards har backat 3 procent vardera denna vecka. Utförslöpan i Fingerprint har nu pågått i ganska exakt 6 månader.

Kvinnodagen firades med sparande i fokus. Att avsätta en fast summa direkt på lönen varje månad till aktiefonder är det bästa sättet för nybörjare. Både enkelt och smart. Per Ståhl ger handfasta fondtips som passar alla, helt gratis på placera.se .

Oljepriset rasar

Information om högre lagernivåer i USA fick oljepriset att falla kraftigt under veckan. Oljepriset föll på två dagar cirka 7 procent, vilket är det största prisraset på över ett år.

Oljeproducenterna i USA har generellt högre produktionskostnaderna än konkurrenterna i OPEC-länderna. Därför pumpar amerikanska producenter för glatta livet när priset på råolja stigit tillräckligt högt för att göra deras produktion lönsam. OPEC-länderna å andra sidan har betydligt lägre produktionskostnader, men vill få så mycket betalt som möjligt för sin olja.

Det här innebär en naturlig och utbudsstyrd prispress från producenterna. Och flera experter menar att det är den främsta anledningen till varför oljepriset har svårt att stiga över 55-60 dollar per fat.

Enligt oilprice.com var råvaruspekulanternas långa positioner i oljeterminer på nära rekordnivåer inför prisfallet. Investerarna har alltså inför lagerstatistiken positionerar sig för en vidare uppgång i oljepriset. Men fick fel.

Att så pass många investerare, låg så snett, med så mycket kapital, är en stor del av förklaringen till det kraftiga prisfallet. Det blev helt enkelt trångt i dörren på väg ut.

Oljeprisfallet märktes också på Stockholmsbörsen. Oljebolaget Enquest har backat 15 procent senaste veckan, Lundin Petroleum 3 procent och Tethys Oil 5 procent.

Även andra råvarubolag har haft det tuffare. Bland annat Boliden, Lucara Diamonds och SSAB har tappat höjd.

SAS måste spara mer

Prispress, ökade bränslekostnader och flygskatter sänkte SAS resultat enligt koncernchefen Rickard Gustafson. Och just flygskatten kan komma att tvinga SAS till att stänga flera linjer om den blir verklighet även i Sverige. 

I det brutna räkenskapsårets första kvartal uppgick förlusten till rungande 700 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en förlust på 310 Mkr samma period i fjol. Förväntat var dock en förlust på 600 Mkr. Så när beskedet kom tog aktiemarknaden det med ro. På en vecka har SAS-aktien stigit med 1 procent.

SAS-chefen säger också, enligt SVD, att lönsamheten brukar vara lite knackig så här års. Men också att dagens nivå är långt i från tillfredställande.

Nu ska flygbolaget spara pengar, mer pengar än i de rullande sparprogrammet på 1,5 miljarder kronor. Hur mycket, återkommer bolaget med under andra halvåret.

Flygbolagsaktier kan vara utmärkta för kortsiktig spekulation men är en fälla för långsiktiga investerare. I alla fall sett till historien.

Alla med pengar på fickan kan starta ett flygbolag. Skulle det komma fram att en enskild operatör tjänade grova pengar på någon enstaka rutt, då skulle någon annan kliva fram och flyga samma sträcka billigare. Istället gör flygbolagen vad de kan för att tjäna pengar på prioriterad boarding, dyra smörgåsar och första klass-biljetter.

Sedan flygmarknaden avreglerades i USA på sent 1970-tal har närmare 300 flygbolag startat i landet. De flesta har gått i konkurs, men de som finns kvar hjälps åt att pressa priserna.

Så här ska Warren Buffett ha sagt, vid en föreläsning i North Carolina 1994, om sin 360-miljoner-dollar-investering i US Airways preferensaktier strax innan flygmarknaden störtade 1989, enligt investingdaily.com. Fritt översatt till svenska.

Det finns ingen verksamhet i samma storlek sämre än flygbolag. De säljer en dussinprodukt utan rörlig kostnad. Men med enorma fasta kostnader kopplade till verksamheten. Det är en riktigt dålig affärsmodell.

Utdelningssäsongen

Nästa torsdag startar utdelningssäsongen då Axfoods ägare belönas 6 kronor per aktie. Men högst utdelning ger storbanker och teleoperatörer.

Största ökning av utdelning föreslås Boliden göra, och höjningen motsvarar 61,5 procent mot i fjol.

Mest förväntas telekomjätten Ericsson sänka utdelningen. Den föreslagna kupongen krymper till 1 krona per aktie. Året innan var utdelningen 3 kronor per aktie. Även Swedish Match aktieägare lär vara lite missnöjda. Utdelningen sänks med 46 procent, till 16 kronor per aktie.

Utdelningen från storbolagen har påverkan på index. Nyhetsbyrån Direkt lyfter exemplet Nordea, som handlas utan rätt till utdelning nästa fredag. Då förväntas aktien backa motsvarande värdet av utdelningen och det påverkar index med motsvarande 10 punkter.

Utdelningsschema för OMXS30-bolagen och prognos från SME Direkt

Det blir allt vanligare att bolagen delar upp utdelningen i flera bitar, vilket innebär både för och nackdelar för aktieägarna. I boksluten från 2015 valde bland annat Telia och Atlas Copco att dela upp utdelningen i två.

Efter boksluten för 2016 kan vi konstatera att även H&M och Electrolux följt efter, enligt Dagens Industri. Enligt tidningen har 16 av Stockholmbörsens 301 bolag valt att dela upp kupongen till aktieägarna.

I USA och Storbritannien är det vanligare med uppdelning av utdelningen, ofta på kvartalsbasis. Men en stor och avgörande skillnad är att i USA är det styrelsen som bestämmer om utdelningen. I Sverige får ägarna del av fjolårsvinsten först efter bokslut och efterföljande beslut om utdelning på årsstämma. Det är alltså fjolårets utdelningsbeslut som verkställs året efter.

Så när svenska H&M väljer att dela ut pengar vid två tillfällen, innebär det i praktiken att ägarna får vänta ännu längre på att få sin del av fjolårsvinsten. För bolaget däremot är det en fördel att sprida utbetalningarna över året. Det ger dem en jämnare likviditet.  

För riktigt långsiktiga investerare är väntetiden inte ett bekymmer, snarare är uppdelningen även för dem positivt ur ett kassaflödesperspektiv.