Börsåret har varit minst sagt slagigt med stora upp- och nedgångar. På finansmarknaderna slåss de små talen mot de stora. Det är Davids kamp mot Goliat. Bolagens kvartalsrapporter kommer in mycket bra och ger stöd åt kurserna men samtidigt tyngs kursera av dystra makrosiffror.

I Europa ser det ut som om Greklandskrisen får förnyad kraft. Marknadens oro för ekonomiska kollapser i de sämst skickade länderna är tillbaka på samma nivåer som mitt under krisen i våras. De europeiska finansministrarna balanserar på slak lina mellan att få fart på konjunkturen genom stimulansåtgärder, samtidigt som de anser att de måste spara och inte låta inflationen få grepp.

Vissa ekonomer anser att inflationen inte är ett hot idag. De ser snarare deflationen så ett hot, och uppmanar regeringar att spendera mer.

Lånebehoven är stora och bara under september behöver länder i eurozonen låna upp 80 miljarder euro. Det är nästa dubbelt så mycket som under augusti. Frågan är hur mycket extra ränta marknaden kommer att kräva för att våga låna ut till länder som Grekland, Irland och Portugal. Det ser jobbigast ut för Irland som fick sitt kreditbetyg sänkt för ett tag sedan.

Även om räntan skiljer mellan olika länder så tar den gemensamma valutan, euro, stryk. Den senaste tiden har den tappat i värde mot den amerikanska dollarn.

Från USA kommer blandade siffror. Den senaste veckan har det främst varit positiva siffror som presenterats. Men veckorna innan var det tvärt om. Rädslan gäller den amerikanska konsumtionen och konjunkturen. När kommer den tillbaka. Arbetslösheten ligger fortfarande på cirka 10 procent.

De riktigt pessimistiska ekonomerna talar om en double-dip, att konjunkturen utvecklas som ett W, och att vi går in i en ny lågkonjunktur. Att det ser mörk ut bekräftas av att president Obama lanserade ett nytt stimulanspaket på 50 miljarder dollar i början av september.

Hönan eller ägget, det spelar inte så stor roll. Världen hänger ihop med den globala ekonomins utveckling de senaste 50 åren. Även om inte Asien och andra tillväxtmarknader har samma problem som USA och Europa påverkas de ändå i mycket stor utsträckning.

Europa och USA är stora importörer av varor från Asien. Det är också Europa och USA som är de viktigaste och största spelarna ur ett placeringsperspektiv. Det är här som de stora placeringsportföljerna finns, och om de väljer att minska risken så säljer de även tillgångar i tillväxtmarknaderna.

Men de finns också optimister som menar att det ser ljust ut. P/e-talen, globalt sett, är låga och uppgår idag till 12. Så låga har de inte varit sedan i början av 2009. Det är alltså köpläge. Aktieanalytikerna har också reviderat upp bolagens vinster med 20 procent i år. Men att det kommer infrias verkar inte investerarna tro på. I år har världsindex backat men cirka 1 procent.

Det ser också ut som om räntemarknaden och aktiemarknaden har olika åsikter om framtiden. Långräntorna har fallit kraftigt, medan aktiemarknaden har åkt berg-och-dalbana. Den svenska 10-årsräntan ligger idag på 2,2 procent, och 5-årsräntan på 1,75 procent. Det är faktiskt lägre än när lågkonjunkturen var som värst i slutet av 2009.

Det som många oroar sig för är om räntemarknaden vet något som inte aktiemarknaden vet. Förra gången de två marknaderna gick isär var 2007. Då började räntorna falla långt innan börserna gjorde det. Och nu i efterhand kan man konstatera att räntemarknaden hade rätt den gången.

Det borde vara köpläge idag, men placera.nu tror att en sparare gör bäst i att investera försiktigt och inte ta för stora risker. Givet oron råder placera.nu till placeringar i globala aktiefonder med låg risk, läkemedelsfonder eller guldfonder.