I grunden styrs aktiemarknaderna av hur stora vinster börsbolagen levererar till sina aktieägare. En av analytikernas viktigaste uppgifter är att försöka uppskatta hur stora bolagens framtida vinster kommer att bli. Vinstestimaten ligger också till grund för en av världens mest använda värderingsmått.

När aktiepriset sätts i relation till vinsten erhålls det som kallas p/e-tal, där p:et är priset på aktien, och e:et står för earnings, alltså vinsten. P/e-talet visar hur högt aktiemarknaden värderar ett bolags vinst. Ju lägre p/e-talet är, desto mindre förtroende har aktiemarknaden för att bolaget ska kunna fortsätta att leverera samma, eller högre vinst framöver.

P/e-talet påverkas både av vinsten och av priset på aktien. Ju högre aktiepris med oförändrad vinst, desto högre blir värderingen. Ökar vinsten utan att aktiepriset går upp blir värderingen lägre. Oftast går de hand i hand, priset på aktien går upp när marknaden förväntar sig en ökad vinst.

Stiger p:et utan att e:et följer med ökar värderingen och det finns risk för att en bubbla skapas. Hittills i år kan man säga att p/e-talsutvecklingen har varit så. Aktiekurserna har stigit kraftigt med förhoppningarna om vinster ska stiga i takt med att konjunkturen ska vända. Analytiker har löpande även höjt sina vinstförväntningar på bolagen, vilket å andra sidan drar ned värderingarna. Förväntningarna har också infriats i samband med kvartalsrapporterna, då bolagen i många fall har rapporterat ökade vinster. Det har gjort att de relativt höga värderingarna delvis anses vara motiverade.

Det bästa sättet att se om en värderingsnivå är hög eller låg är att sätta den i relation till historiska nivåer och till andra marknader. Idag ligger p/e-talet på den svenska börsen som helhet, alltså snittet av alla bolag, på 17 sett till analytikernas vinstförväntningar för 2010. Årets vinster värderas till hela 21.

När finanskrisen var som värst för ett år sedan låg motsvarande värdering på 8 för vinsterna ett år framåt i tiden. När börsen stod som högst, innan krisen i mitten av 2007 låg det på knappt 15. Det var dock bara hälften så högt som vi hade innan it-bubblan sprack i början av år 2000.

Jämfört med andra aktiemarknader är dagens svenska p/e-tal på 17 högt, faktiskt det fjärde högsta av alla länder som databasen Factset sammanställer. En bra måttstock är att se vilken nivå p/e-talet ligger på för världen som helhet, vilket idag ligger på 13,7.

Den som vill investera på marknader med lägre p/e-tal måste blicka utanför Sverige. Sett i ett bredare perspektiv finns de lägsta värderingarna i Östeuropa. För regionen ligger p/e-talet på 9. Med ett p/e-tal på drygt 10 är aktiemarknaderna i Mellanöstern och Afrika också lågt värderade i ett globalt perspektiv.

Bland enskilda länder värderas ryska aktier lägst, p/e-talet ligger bara på 8,3. Det kan tyckas konstigt då den ryska aktiemarknaden hör till de bästa i år med uppgångar på cirka 100 procent. Den låga värderingen betyder att analytikerna förväntar sig kraftigt stigande vinster framöver, men att det inte är inbakat i aktiekurserna.

Turkiet värderas också lågt och har ett p/e-tal på 9,2. Ungern och Tjeckien drar upp snittvärderingen i regionen med värderingar på 10,3 respektive 10,6. Med ett p/e-tal på 14,2 toppar Polen regionen när det kommer till höga värderingar.

Asien (exklusive Japan) värderas högre och dagens p/e-tal på 13,8 ligger i nivå med världen som helhet. Japan ligger högre, 17,7 vilket också är den högsta värderingen av alla länder. Japan har alltid legat högt jämfört med andra länder, en anledning är landets låga, eller obefintliga, ränta som driver upp aktievärderingarna. Av de stora nya aktiemarknaderna i Asien, Kina och Indien, värderas Kina högre än Indien. P/e-talet för vinsterna år 2010 ligger på 15,6 respektive 12,4.

Aktiemarknaderna i Europa värderas också lägre än världsgenomsnittet och ligger på 12,4. USA ligger dock högre och där värderas vinsterna till drygt 14,5. I Europa toppar Norge lågvärderingsligan med ett p/e-tal på drygt 10,5, meden Danmark värderas högst och har ett p/e-tal på 17,1.

I Latinamerika ligger värderingarna på 12,9 i genomsnitt. Lägst är värderingen i Argentina där den uppgår till 9,4. Regionens största land, Brasilien, har en högre värdering, 12,1. Mexico drar upp snittet med ett p/e-tal på 14. Chile och Colombias aktiemarknader värderas högst i regionen med ett p/e-tal på 17,1 respektive 16.