Julrallytrenden blir allt svagare
Det finns ett samband mellan en stark börs kring jul och de första dagarna på det nya året. Trenden verkar dock bli allt svagare.

21 december, 2022
Det finns ett samband mellan en stark börs kring jul och de första dagarna på det nya året. Trenden verkar dock bli allt svagare.
21 december, 2022
Termen julrally eller Santa Claus rally har använts sedan 1972. Första gången fenomenet togs upp var i boken "The Stock Trader's Almanac" skriven av Yale Hirsch. Han noterade att aktiemarknaderna tenderade att stiga från veckan före jul in i första veckan på det nya året.
Yale Hirsch
Skälen till vad som kan ligga bakom ett så kallad tomterally är flera. Ett är till exempel att många professionella investerare är lediga så marknaden styrs mer av privatpersoners handel.
Ett annat är att många bonusar betalats ut kring jul. Ytterligare en förklaring som tas upp ibland är att investerare positionerar sig för en uppgång senare i januari – den så kallade januarieffekten.
Om man tittar på svenska storbolagsindexet OMX30 från 1990 fram till idag under perioden mellan mitten av december till första veckan av januari så visar det sig att index i genomsnitt stigit 2,5 procent och att index bara sjunkit sex gånger under de senaste 32 åren.
Det verkar alltså finnas ett visst stöd för teorin att börsen brukar vara positiv kring jul och nyår.
När det gäller det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 är trenden något svagare. Under de senaste 70 åren har indexet i genomsnitt stigit 1,3 procent under perioden strax före jul till strax efter nyår.
För OMX30 var trenden tydligast under 1990-talet, då genomsnittsuppgången under den här perioden var 4,5 procent.
Ur sifforna går det också att utläsa att den positiva trenden blir allt svagare. Under de senaste tio åren har index till exempel bara stigit 1 procent. Dessutom har index hela fyra av de senaste tio åren slutat på minus.
Ett intressant julrally inträffade mitt under den stora finanskrisen årsskiftet 2008/2009. Då steg amerikanska storbolagsindexet S&P 500 7,5 procent medan svenska OMX30 steg 5,6 procent.
Den hittills sämsta perioden inträffade kring julen 2015 fram till början av januari 2016, då index föll 5,6 procent.
Hittills i år har marknaden ännu inte visat några tecken på att vi skulle få se ett julrally, men det kan så klart fortfarande komma.
För helåret 2022 är OMX30-index på väg mot sämsta året sedan den stora finanskrisen 2008, då index rasade 38,74 procent. Riktigt så illa kommer det sannolikt inte att sluta det här året.
År | OMX30 17 december | OMX30 5 januari | Ändring % |
1990 | 151,49 | 144,35 | -4,7% |
1991 | 161,2 | 168,06 | 4,3% |
1992 | 170,94 | 188,1 | 10,0% |
1993 | 266,06 | 287,62 | 8,1% |
1994 | 283,95 | 291,51 | 2,7% |
1995 | 325,37 | 344,76 | 6,0% |
1996 | 444,45 | 470,14 | 5,8% |
1997 | 602,61 | 613,03 | 1,7% |
1998 | 674,84 | 739,81 | 9,6% |
1999 | 1131,42 | 1152,54 | 1,9% |
2000 | 1081,41 | 1072 | -0,9% |
2001 | 832,64 | 864,56 | 3,8% |
2002 | 518,78 | 518,66 | 0,0% |
2003 | 606,08 | 635,47 | 4,8% |
2004 | 728,94 | 748,02 | 2,6% |
2005 | 943,72 | 972,89 | 3,1% |
2006 | 1138,82 | 1147,22 | 0,7% |
2007 | 1067,85 | 1011,49 | -5,3% |
2008 | 664,34 | 701,41 | 5,6% |
2009 | 946,58 | 965,82 | 2,0% |
2010 | 1153,13 | 1159,45 | 0,5% |
2011 | 934,27 | 1002,18 | 7,3% |
2012 | 1101,71 | 1130,13 | 2,6% |
2013 | 1263,26 | 1326,24 | 5,0% |
2014 | 1405,35 | 1421,34 | 1,1% |
2015 | 1438,32 | 1357,12 | -5,6% |
2016 | 1542,71 | 1522,1 | -1,3% |
2017 | 1615,63 | 1611,31 | -0,3% |
2018 | 1451,95 | 1439,93 | -0,8% |
2019 | 1791,93 | 1796,85 | 0,3% |
2020 | 1885,18 | 1939,49 | 2,9% |
2021 | 2305,92 | 2442,81 | 5,9% |
Källa: Nasdaq |
Det finns ett samband mellan en stark börs kring jul och de första dagarna på det nya året. Trenden verkar dock bli allt svagare.
21 december, 2022
Termen julrally eller Santa Claus rally har använts sedan 1972. Första gången fenomenet togs upp var i boken "The Stock Trader's Almanac" skriven av Yale Hirsch. Han noterade att aktiemarknaderna tenderade att stiga från veckan före jul in i första veckan på det nya året.
Yale Hirsch
Skälen till vad som kan ligga bakom ett så kallad tomterally är flera. Ett är till exempel att många professionella investerare är lediga så marknaden styrs mer av privatpersoners handel.
Ett annat är att många bonusar betalats ut kring jul. Ytterligare en förklaring som tas upp ibland är att investerare positionerar sig för en uppgång senare i januari – den så kallade januarieffekten.
Om man tittar på svenska storbolagsindexet OMX30 från 1990 fram till idag under perioden mellan mitten av december till första veckan av januari så visar det sig att index i genomsnitt stigit 2,5 procent och att index bara sjunkit sex gånger under de senaste 32 åren.
Det verkar alltså finnas ett visst stöd för teorin att börsen brukar vara positiv kring jul och nyår.
När det gäller det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 är trenden något svagare. Under de senaste 70 åren har indexet i genomsnitt stigit 1,3 procent under perioden strax före jul till strax efter nyår.
För OMX30 var trenden tydligast under 1990-talet, då genomsnittsuppgången under den här perioden var 4,5 procent.
Ur sifforna går det också att utläsa att den positiva trenden blir allt svagare. Under de senaste tio åren har index till exempel bara stigit 1 procent. Dessutom har index hela fyra av de senaste tio åren slutat på minus.
Ett intressant julrally inträffade mitt under den stora finanskrisen årsskiftet 2008/2009. Då steg amerikanska storbolagsindexet S&P 500 7,5 procent medan svenska OMX30 steg 5,6 procent.
Den hittills sämsta perioden inträffade kring julen 2015 fram till början av januari 2016, då index föll 5,6 procent.
Hittills i år har marknaden ännu inte visat några tecken på att vi skulle få se ett julrally, men det kan så klart fortfarande komma.
För helåret 2022 är OMX30-index på väg mot sämsta året sedan den stora finanskrisen 2008, då index rasade 38,74 procent. Riktigt så illa kommer det sannolikt inte att sluta det här året.
År | OMX30 17 december | OMX30 5 januari | Ändring % |
1990 | 151,49 | 144,35 | -4,7% |
1991 | 161,2 | 168,06 | 4,3% |
1992 | 170,94 | 188,1 | 10,0% |
1993 | 266,06 | 287,62 | 8,1% |
1994 | 283,95 | 291,51 | 2,7% |
1995 | 325,37 | 344,76 | 6,0% |
1996 | 444,45 | 470,14 | 5,8% |
1997 | 602,61 | 613,03 | 1,7% |
1998 | 674,84 | 739,81 | 9,6% |
1999 | 1131,42 | 1152,54 | 1,9% |
2000 | 1081,41 | 1072 | -0,9% |
2001 | 832,64 | 864,56 | 3,8% |
2002 | 518,78 | 518,66 | 0,0% |
2003 | 606,08 | 635,47 | 4,8% |
2004 | 728,94 | 748,02 | 2,6% |
2005 | 943,72 | 972,89 | 3,1% |
2006 | 1138,82 | 1147,22 | 0,7% |
2007 | 1067,85 | 1011,49 | -5,3% |
2008 | 664,34 | 701,41 | 5,6% |
2009 | 946,58 | 965,82 | 2,0% |
2010 | 1153,13 | 1159,45 | 0,5% |
2011 | 934,27 | 1002,18 | 7,3% |
2012 | 1101,71 | 1130,13 | 2,6% |
2013 | 1263,26 | 1326,24 | 5,0% |
2014 | 1405,35 | 1421,34 | 1,1% |
2015 | 1438,32 | 1357,12 | -5,6% |
2016 | 1542,71 | 1522,1 | -1,3% |
2017 | 1615,63 | 1611,31 | -0,3% |
2018 | 1451,95 | 1439,93 | -0,8% |
2019 | 1791,93 | 1796,85 | 0,3% |
2020 | 1885,18 | 1939,49 | 2,9% |
2021 | 2305,92 | 2442,81 | 5,9% |
Källa: Nasdaq |
1 DAG %
Senast
Idag, 07:28
Sobi får godkännande av FDA
PowerCell Group
27 juni, 18:15
Sinch och Electrolux vinnare på grön börs
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 506,17