Året som skulle börja så bra har i stället givit hushållen en rad prischocker. Svenskarna surnar till och visar förnyad skepsis till sin egen ekonomi. Det är naturligt med tanke på oljekrisen, kan vi tänka.

Men fallet startade långt tidigare, redan i oktober. Under fem långa månader har hushållens tilltro redan förmörkats. De förlåter inte svensk ekonomi, trots att inflationskrisen startade för 48 månader sedan.

Staplande återhämtning

Inte heller regeringens breda löftespolitik tycks locka folket till köpladorna. Lägre elskatt, löneskatt, matmoms och nytt elpristak har inte alls väckt det svenska kurage som många hoppats på.

Om den staplande återhämtningen fortgår är vi tillbaka i normala takter om kanske ett år beroende på om vi tänker på resor, kylskåp eller bilar.

Första spöket stavades elprischock. Den förvärrade årets första oxveckor och har sedan dess påmint svenskarna alltför väl om åren med klättrande inflation. I stället för vanliga tre oxveckor har svenskarna i år genomlevt tre oxmånader.

Stigande priser

Som upplagt för att matmomsen skulle ge hushållen en skjuts här i april.

I stället har hushållen fått en oljekris på halsen, som snart kan äta upp nyttan av lägre matmoms. Oron kring oljekrisen syns förresten inte riktigt än i statistiken. Konjunkturinstitutets senaste siffror (25 mars) bygger nämligen på intervjuer som mest gjorts före Irankrisen tog fart.

Därför får vi vänta ytterligare en månad innan vi vet hushållens reaktion på den nya oljekrisen.

Oljeinflationen är däremot redan här. Gaspriserna lyfte först elpriserna, så att våren uteblev på elmätaren. Redan ryktas det om dyra elpriser även nästa höst, om nu inte oljekrisen i Persiska viken snabbt ebbar ut. För dyra gaspriser i sommar växer in i dyra gaslager som ger dyr el i höst och vinter. Här märks dyrare bensin mer direkt. Den har blivit 400 kronor dyrare varje månad för en snittbilist.

Svenskarna oroade

Inflationen och räntan oroar dessutom svenskarna återigen. Här får de också rätt av Konjunkturinstitutet, som – utifrån att kriget fortsätter – väntar sig en inflation på 3% i höst och 4% nästa år. Räntan klättrar mer långsamt, siar institutet, och kan ändå stiga upp till 2,75%.

Arbetslösheten stiger också på ett nytt sätt, både i industrin och bland akademiker.

Rekordmånga 82 000 akademiker är i dag arbetslösa. Det är upp 40% på två år. Här tänker optimisten att de kan växla upp företagens expansion extra fort. Skeptikerna tänker att AI gör att akademikerna kanske inte alls behövs.

Lägre besinpriser

Finns inget hopp i statistiken? Jo, näringslivet är optimistiskt, även om industriexporten laggar. Svenskarnas mer lyxiga konsumtion stiger alltjämt.

Vi äter mer ute och bor på hotell. Även kläder och skor har vänt upp. Vi gör även fler sällanköp och fler bilköp. De senare har en bit kvar till normalnivå, men riktningen är konstruktiv.

Om vi köper för att trösta eller för att vi vill byta vårjacka må vi inse längre fram. Det finns alltid en liten grupp med starkare plånböcker som frivilligt springer före till butikerna.

Som plåster på såren får hushållen nu 1 kr för varje liter bensin. Det kan låta generöst. Men snittsvensken använder bara 100 liter bensin varje månad. Därför är gåvan på en hel hundralapp kanske inte någon större ekonomisk motor.

Kommer ta tid

Elbilsbonusen lockade däremot 852 sökande redan de första timmarna. Ytterligare 42 000 elbilar står redo att åka ut, tankade med bonus.

Kruxet är att det bara omsätts 20 000 begagnade elbilar varje år. Att locka små plånböcker till elbilköp kan därför bli långt svårare än vad regeringen hoppas. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många begagnade elbilar i omlopp.

Svenskarnas köpkraft går däremot mot ljusare tider. Det går inte fort, men långsamt. Från toppen före pandemin väntas hushållens köpkraft nu hitta tillbaka ”to go” om två år.

Då kommer det visserligen att stå 2027 i kalendern. Men plånboken är blott i nivå med 2021. Att helt hämta igen hacket i kurvan behöver långt mer tid än så. Först ska vi klara andra oljekrisen.

Claes Hemberg är energiekonom på Nibe