Det och många andra insikter tar jag med mig från en investerarresa till Schweiz och Italien med Avanza Private Banking, tillsammans med Affärsvärldens systertidning Placera.

Konkurrenskraft och arbetskraft

”Det har blivit dyrt här i Schweiz”, fick vi redan 1985 höra från sparkstöttingfabrikören Hedlund i filmen Sällskapsresan 2 – Snowroller.

Så har det fortsatt i takt med att Schweiz blivit rikare och Sverige halkat efter. I dag är prisnivån ungefär 30% över Sveriges. Å andra sidan är skattetrycket bland Europas lägsta trots att schweizarna är exceptionellt nöjda med sitt välfärdssystem. Landet är helt enkelt välskött.

Medianlönen i Schweiz är ungefär 7000 CHF per månad. Det motsvarar cirka 83 Tkr att jämföra med den svenska medianlönen på 38 Tkr per månad. Vanliga schweizare har alltså mer än dubbelt så höga löner jämfört med Sverige.

Trots det lyckas schweiziska företag driva väldigt konkurrenskraftiga företag även inom ”enkla” verksamheter som bygg och industri.

Rümlang vs Eskilstuna

Exempelvis besöker vi en låsfabrik där Assa Abloys konkurrent Dormakaba tillverkar huvudsakligen mekaniska lås av fabrikatet Kaba. Snittlönen för fabriksarbetarna är knappt 60 Tkr per månad men fabriken är ändå höglönsam.

Förklaringen är automation, IT och logistik som gör att en schweizare som behöver en kopia på sin nyckel kan få den nytillverkad efter ett dygn. Produktionen är inte bara snabb och effektiv. Fabriken i Rümlang utanför Zürich är också innovativ och på plats utvecklas och tillverkas en stor del av de maskiner som används vid låsproduktionen. Sådant imponerar stort på mig. Kan Assa Abloys motsvarande fabrik i Eskilstuna matcha ens något av detta?

Olika solidaritet

Svenska byggbolag lägger ut en stor del av sina uppdrag på underentreprenörer som i flertalet fall använder sig av utländsk arbetskraft utan fast förankring i Sverige. Tidigare mycket från Polen eller Baltikum men nu kan det lika gärna vara byggjobbare influgna från Centralasien eller Sydamerika.

Detta märker man med egna ögon och öron de gånger man hittar en svensk byggarbetsplats där det faktiskt pågår arbete och inte bara står stilla.

För egen del kunde jag under ett par års tid på nära håll följa renoveringen av en LO-ägd fastighet precis bredvid Affärsvärldens kontor vid Norra Bantorget. Under de åren hörde jag nog inte ett enda ord svenska på den byggarbetsplatsen.

Kanske bryr sig LO mindre om solidariteten med svenska byggjobbare i takt med att SD blivit klart större än S bland Byggnads yngre medlemmar.

Här tyckte jag mig se en annan inställning från det schweiziska byggbolaget Implenia. Verksamheten är ungefär som halva NCC men man har ett liknande antal anställda. Med andra ord har schweiziska Implenia en högre andel egen personal jämfört med NCC som i högre grad använder underentreprenörer.

Implenias företagsledning framhåller det som en medveten strategi att prioritera egen personal istället för att jaga den billigaste underentreprenören.

Hetsbygge av datacenter

Med den filosofin är det så klart enklare att bli riktigt kompetent inom utvalda nischer. Implenia lyfter fram två sådana nischer. Dels är man marknadsledare inom komplexa tunnelbyggen med bland annat många projekt i Sverige.

Ett annat högaktuellt fokusområde är bygge av datacenter. Här är Implenia helt dominerande i Schweiz och har även en hög marknadsandel i övriga Europa.

En datahall har en hel del specifika krav gällande temperatur, ventilation och el. Och givet att serverutrustningen är så dyr så blir det viktigt att allt är felfritt.

AI-boomen gör att området växer så det knakar. Implenias företagsledning berättar att kunderna nu kräver en byggtid på så lite som sju månader från första spadtaget.

Det är extremt. Frågan är hur länge det kan fortgå med tanke på att Europa har så usla förutsättningar att haka på energiförsörjning. I USA planeras det nu för datahallar med angränsande egna kärnkraftverk. Så mycket energi drar AI-boomen.

AI-bakvatten

Enligt Financial Times har Barclays Bank beräknat att det nu projekteras datacenter på totalt 46 Gigawatt. Dessa beräknas kosta 2 500 miljarder dollar att bygga och vid färdigställandet kräva lika mycket energi att driva som 44 miljoner amerikanska hushåll.

Det är oklart om dessa siffror inkluderar Europa men förmodligen påverkar det inte slutsatsen: AI-boomen kommer inte kunna fortgå så som det nu planeras för den. Åtminstone inte i Europa där energisystemet är i riktigt dåligt skick tack vare EU:s ”klimatpolitik”. Europas höga elpriser kommer effektivt göra oss till ett AI-bakvatten.

En nedslående insikt från Implenia var också att inga europeiska aktörer står som slutbeställare av datacenter i Europa utan det verkar uteslutande vara amerikaner och en del kineser.

Kina övervakar Europas topphjärnor

Zürichs teknikuniversitet ETH räknas som en av Europas bästa ingenjörsskolor. Kanske den allra bästa, jämte Oxford. Ett långt besök på ETH:s sektion för robotik var väldigt stimulerande men samtidigt lite nedslående. Flertalet robotar som användes i ETH:s stora testhall var köpta färdiga från Kina, främst såg vi G1-modellen från robotjätten Unitree.

Forskningsprojekten vid ETH verkade huvudsakligen handla om hur delmoment som sensorer eller handgrepp kan vidareutvecklas. Och alla verkade helt införstådda med att robotarna via internet var helt uppkopplade mot den kinesiska tillverkaren Unitree som förmodligen alltså kan få tillgång till eventuella nya rön från ETH-projekten.

I en idealvärld är det kanske så som forskning ska funka: Man delar solidariskt med sig av alla upptäckter. Men det blir svårt att minska Kinas försprång om det ses som helt naturligt att Europas bästa robotik-laboratorium kan övervakas av kinesiska robotsensorer.