BNP steg något mer än förväntat i Kina under 2006, med rekordhöga 10,7 procent. Inflationen låg under helåret på måttliga 1,5 procent men i slutet av året steg siffran till 2,8 procent.

En hög BNP-tillväxt låter ju inte som ett problem, men kinesiska myndigheter har flera gånger sagt sig vilja hålla ner tillväxten på runt 8 procent för att klara av, bland annat, den stigande mängden utsläpp från industrin.

När de kinesiska myndigheterna i slutet av förra veckan presenterade dessa siffror och samtidigt sade sig var oroade över utvecklingen, där även de stigande fastighetspriserna nämndes, dök frågan omedelbart upp. Spricker det nu?

Några trodde det, eller spekulerade i att andra trodde det, med resultatet att de kinesiska börserna omedelbart sjönk. De svenska investerare som Placera Nu har talat med är inte oroade, eller i alla fall inte mer oroade än tidigare.

För det första är de övertygade om att de kinesiska börsuppgångarna det senaste året verkligen bygger fundamentala faktorer som stigande företagsvinster.

För det andra är de inte säkra på om inflationssiffran är korrekt, men om siffran stämmer så kan det bero på en rad olika faktorer. En tredjedel ska enligt uppgift komma från stigande matpriser. När matpriserna steg för några år sedan förbjöd myndigheterna helt sonika handlarna att höja dem mer. En räntehöjning skulle knappast minska kinesernas inköp av mat.

Stigande fastighetspriser är mer oroande. Men samtidigt är det viktig att komma ihåg att myndigheterna på olika sätt uppmuntrat kineserna att köpa sina bostäder.

Det som verkligen oroar investerarna är om lönerna stiger för mycket. Lönerna uppges ha ökat med 25 procent i vissa regioner under 2006. Det kan urholka Kinas konkurrenskraft men så länge det bara är ett regionalt problem kan företagen flytta sin produktion.

Men kommer kinesiska myndigheter att agera för att dämpa inflationen och minska risken för överhettning?

Det flesta utesluter inte att det kommer räntehöjningar och att dessa i sin tur kommer att ha en dämpande effekt på börsen. Den sista tiden har mängden inhemskt kapital som investerats på börserna ökat kraftigt, vilket gör att det kan ligga i myndigheternas intresse att lägga en dämpande hand över aktieaffärerna. Men effekten av en sådan åtgärd bedöms bli kortvarig.

Som en fondanalytiker uttrycker det:

"Det är viktigt att inte glömma bort att Kina fortfarande är en planekonomi, och inte en marknadsekonomi."

De kinesiska myndigheterna agerar i landets intresse. Just nu ligger det i landets intresse att säga saker som att de försöker hålla nere BNP-tillväxten för att minska miljökonsekvenserna.

Det ligger också i landet intresse att se till att relationen med USA är bra.

Men det övergripande målet för Kina är fortfarande att öka sysselsättningen och då gäller bara en sak: fortsatt tillväxt.

Det kinesiska lejonet

låter sig inte tyglas så länge ryttaren inte vill det.