Den europeiska centralbanken (ECB) sänkte som väntat sin styrränta vid dagens penningpolitiska möte. Dessutom grävde man djupt i sin låda av okonventionella åtgärder i syfte att stötta banksektorn men gav inga löften om ytterligare köp av statsobligationer. Finansmarknaderna reagerade med besvikelse på beskeden.

ECB sänkte sin styrränta med 0,25 procentenheter till den nya räntenivån 1,0 procent vid dagens möte. Att de skulle sänka var allmänt väntat men det fanns vissa förhoppningar om att banken skulle sänka ännu mer mot bakgrund av både den finansiella oron i EMU-området samt allt svagare konjunktursignaler.

ECB sänkte också sin prognos över nästa års tillväxt till spannet minus 0,3 till 1,0 procent och att döma av kommentaren att riskerna på nedsidan är betydande så lär det luta åt en tillväxt i den nedre delen av det spannet.

ECB beslutade också om nya mer okonventionella åtgärder, framför allt i syfte att underlätta bankernas finansiering och undvika en mer allvarlig strypning av kreditgivningen.

Till åtgärderna som beslutats finns erbjudande om utlåning till banker på längre tidhorisont (3 år), lägre säkerhetskrav för bankerna vid lån hos centralbanken (både avseende nivå och kreditrating) samt möjligheten för de nationella centralbankerna som ingår i EMU-samarbetet att erbjuda utlåning till kommersiella banker med dessas egen utlåning som säkerhet så länge de uppfyller kraven på kreditvärdighet.

De senare åtgärderna får ses som ett svar på allt högre interbankräntor inom EMU-området samt tydliga tecken på att bankerna börjat strama åt kreditgivningen och krympa sina balansräkningar. En utveckling som i annat fall riskerar att dämpa de ekonomiska tillväxtutsikterna ytterligare.

Däremot gavs inga löften om köp av EMU-länders statsobligationer eller samarbeten med IMF, något det spekulerats kring på finansmarknaderna dagarna innan det penningpolitiska mötet.

Därför blev också den initiala reaktionen på ECB:s besked en besvikelse, framför allt sedan centralbankschefen Mario Draghi tämligen bryskt avfärdat den typen av spekulationer. En spekulationsvåg som han själv för övrigt bidragit till genom att antyda att en överenskommelse mellan EU:s regeringschefer om hårdare centralstyrning skulle kunna innebära att andra institutioner då skulle kunna bidra mer till krislösningen.

I bristen på andra nyheter hamnade fokus istället på den dystra ekonomiska framtid som ECB målar upp för EMU-områden och där en räntesänkning med 0,25 procentenheter knappast räcker för att vända den negativ a trenden.  Därför är det heller inte särskilt förvånande att börserna i Europa reagerat negativt.

Nu har ECB visat sina kort och lyckades inte infria förväntningar som, till deras försvar måste sägas var alldeles för högt ställda i förhållande till vad banken själva kommunicerat och tidigare visat sig villiga att göra.

Istället ökar nu pressen på EU-ländernas regeringschefer ytterligare att leverera substantiella åtgärder på det toppmöte som inleds idag och varifrån vi kan vänta större nyheter under fredagen. Det mesta som läckt ut i form av kommentarer från europeiska ledare inför mötet tyder dock på att finansmarknadens aktörer har för stora förväntningar även på besluten på detta möte.