Under mer än ett sekel har Wallenbergsfärens Electrolux varit en hörnsten i den svenska exportindustrin. Från grundandets och de gyllene årens aggressiva expansion till kampen om USA-marknaden. Är den senaste giren tillräcklig för att vända kursen?
Idag, 15:00
Electrolux kurs slaktas efter nytt strategibesked och rapport.
En fullt garanterad nyemission på 9 miljarder som backas av Investor meddelades under torsdagskvällen. Dessutom har bolaget ingått ett partnerskap med kinesiska Midea på den nordamerikanska marknaden. De avser även att optimera sin tillverkning och har som mål att dra ner med 3 000 anställda.
Nyheter som i kombination med en svag rapport inte landat väl på marknaden. I skrivande stund är aktien ner 24%.
Electrolux, som tidigare knoppat av bolag som Autoliv och Husqvarna, har de senaste fem åren fått se 80% av börsvärdet utraderas. Det är långt ifrån den position som bolaget haft historiskt, och den succé som präglade expansionsfasen som påbörjades under 60-talet.
Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av Elektromekaniska AB och Lux. I centrum stod entreprenören Axel Wenner-Gren som började bygga en koncern runt två var för sig banbrytande uppfinningar: dammsugaren, samt absorptionskylskåpet som skapats av Baltzar von Platen och Carl Munters.
Wenner-Gren var något av en pionjär inom marknadsföring och införde både hemförsäljning och avbetalningsplaner för att öka omsättningen.
En strategi som bar frukt. Efter andra världskriget växte bolaget snabbt internationellt med egen produktion på flera kontinenter.
Det var när Axel Wenner-Gren sålde sin post i bolaget 1956 som Electrolux fick sin idag mest namnkunniga ägare, Wallenberg. Då genom att sfären köpte Wenner-Grens aktier.
Den verkliga konsolideringen av makten för Wallenbergsfären skedde dock 1967 då de var delaktiga i en fusion och tillsatte VD Hans Werthén. Han kom direkt från rollen som vice VD på Ericsson.
Under ledning av Werthén inleddes en ny era för bolaget där de genom att sälja innehavet i det amerikanska bolaget Electrolux Corp säkrade kapital för en expansion som saknar motstycke i bolagets historia.
Tillsammans med parhästen Gösta Bystedt och efterträdaren Anders Scharp köpte Werthén upp över 200 bolag. Vissa källor menar att det snarare rörde sig om över 400 bolag.
Bland dem fanns klassiska namn som Facit, Husqvarna, italienska Zanussi och amerikanska White Consolidated Industries.
Vid mitten av 1980-talet intog Electrolux-koncernen positionen som världens största vitvaruproducent.
Men de många bolagsköpen kom med en baksida. Vid slutet av 1980-talet hade Electrolux blivit en så pass dominerande aktör att det blev svårt att hitta meningsfulla förvärvsobjekt som inte stoppades av konkurrenslagar.
Dåvarande VD Anders Scharp konstaterade 1989 att antitrustlagstiftningen lade hinder i vägen för ytterligare stora förvärv på mogna marknader.
De delvis spretiga förvärven hade dessutom skapat en koncern med en mycket svag marginal. Under 1990-talet ändrades därför strategin - från kraftfull expansion till lönsamhet.
Bolaget inledde en renodling och avyttrade flera verksamheter. Det ledde bland annat till att Gränges och Autoliv börsnoterades genom två olika processer. Det förstnämnda, Gränges, var sedan tidigare ett ifrågasatt köp.
Under Hans Stråberg, VD mellan 2002 och 2010, flyttades även en stor del av produktionen till lågkostnadsländer för att möta en växande prispress. Arbetet med att renodla bolaget fortsatte och 2006 knoppades utomhusprodukterna av till aktieägarna i det fristående börsbolaget Husqvarna.
Det senaste decenniet har präglats av tuff global konkurrens från asiatiska aktörer som Haier, Samsung och Midea.
Under tidigare ledning av Keith McLoughlin försökte bolaget genomföra ett jätteförvärv av General Electric Appliances för 23,4 mdr kr, men affären stoppades av amerikanska myndigheter.
Efterträdaren Jonas Samuelson har brottats med strukturella problem i USA, där lönsamheten varit svag, och en pressad aktiekurs.
Vid årsskiftet 2024/2025 lämnade Samuelson över till Yannick Fierling, som nu ska försöka vända utvecklingen för koncernen där Investor fortfarande är huvudägare med 30% av rösterna.
Det som en gång byggde Electrolux – aggressiva förvärv, global expansion och kostnadsjakt – har också delvis bidragit till dagens problem. En något spretig struktur med låg lönsamhet och hård konkurrens.
Nyemissionen och samarbetet med Midea är ett försök att hantera de akuta problemen på den nordamerikanska marknaden.
Fredagens kursras indikerar att marknaden inte tar för givet att vändningen är nära.
Under mer än ett sekel har Wallenbergsfärens Electrolux varit en hörnsten i den svenska exportindustrin. Från grundandets och de gyllene årens aggressiva expansion till kampen om USA-marknaden. Är den senaste giren tillräcklig för att vända kursen?
Idag, 15:00
Electrolux kurs slaktas efter nytt strategibesked och rapport.
En fullt garanterad nyemission på 9 miljarder som backas av Investor meddelades under torsdagskvällen. Dessutom har bolaget ingått ett partnerskap med kinesiska Midea på den nordamerikanska marknaden. De avser även att optimera sin tillverkning och har som mål att dra ner med 3 000 anställda.
Nyheter som i kombination med en svag rapport inte landat väl på marknaden. I skrivande stund är aktien ner 24%.
Electrolux, som tidigare knoppat av bolag som Autoliv och Husqvarna, har de senaste fem åren fått se 80% av börsvärdet utraderas. Det är långt ifrån den position som bolaget haft historiskt, och den succé som präglade expansionsfasen som påbörjades under 60-talet.
Electrolux bildades 1919 genom en sammanslagning av Elektromekaniska AB och Lux. I centrum stod entreprenören Axel Wenner-Gren som började bygga en koncern runt två var för sig banbrytande uppfinningar: dammsugaren, samt absorptionskylskåpet som skapats av Baltzar von Platen och Carl Munters.
Wenner-Gren var något av en pionjär inom marknadsföring och införde både hemförsäljning och avbetalningsplaner för att öka omsättningen.
En strategi som bar frukt. Efter andra världskriget växte bolaget snabbt internationellt med egen produktion på flera kontinenter.
Det var när Axel Wenner-Gren sålde sin post i bolaget 1956 som Electrolux fick sin idag mest namnkunniga ägare, Wallenberg. Då genom att sfären köpte Wenner-Grens aktier.
Den verkliga konsolideringen av makten för Wallenbergsfären skedde dock 1967 då de var delaktiga i en fusion och tillsatte VD Hans Werthén. Han kom direkt från rollen som vice VD på Ericsson.
Under ledning av Werthén inleddes en ny era för bolaget där de genom att sälja innehavet i det amerikanska bolaget Electrolux Corp säkrade kapital för en expansion som saknar motstycke i bolagets historia.
Tillsammans med parhästen Gösta Bystedt och efterträdaren Anders Scharp köpte Werthén upp över 200 bolag. Vissa källor menar att det snarare rörde sig om över 400 bolag.
Bland dem fanns klassiska namn som Facit, Husqvarna, italienska Zanussi och amerikanska White Consolidated Industries.
Vid mitten av 1980-talet intog Electrolux-koncernen positionen som världens största vitvaruproducent.
Men de många bolagsköpen kom med en baksida. Vid slutet av 1980-talet hade Electrolux blivit en så pass dominerande aktör att det blev svårt att hitta meningsfulla förvärvsobjekt som inte stoppades av konkurrenslagar.
Dåvarande VD Anders Scharp konstaterade 1989 att antitrustlagstiftningen lade hinder i vägen för ytterligare stora förvärv på mogna marknader.
De delvis spretiga förvärven hade dessutom skapat en koncern med en mycket svag marginal. Under 1990-talet ändrades därför strategin - från kraftfull expansion till lönsamhet.
Bolaget inledde en renodling och avyttrade flera verksamheter. Det ledde bland annat till att Gränges och Autoliv börsnoterades genom två olika processer. Det förstnämnda, Gränges, var sedan tidigare ett ifrågasatt köp.
Under Hans Stråberg, VD mellan 2002 och 2010, flyttades även en stor del av produktionen till lågkostnadsländer för att möta en växande prispress. Arbetet med att renodla bolaget fortsatte och 2006 knoppades utomhusprodukterna av till aktieägarna i det fristående börsbolaget Husqvarna.
Det senaste decenniet har präglats av tuff global konkurrens från asiatiska aktörer som Haier, Samsung och Midea.
Under tidigare ledning av Keith McLoughlin försökte bolaget genomföra ett jätteförvärv av General Electric Appliances för 23,4 mdr kr, men affären stoppades av amerikanska myndigheter.
Efterträdaren Jonas Samuelson har brottats med strukturella problem i USA, där lönsamheten varit svag, och en pressad aktiekurs.
Vid årsskiftet 2024/2025 lämnade Samuelson över till Yannick Fierling, som nu ska försöka vända utvecklingen för koncernen där Investor fortfarande är huvudägare med 30% av rösterna.
Det som en gång byggde Electrolux – aggressiva förvärv, global expansion och kostnadsjakt – har också delvis bidragit till dagens problem. En något spretig struktur med låg lönsamhet och hård konkurrens.
Nyemissionen och samarbetet med Midea är ett försök att hantera de akuta problemen på den nordamerikanska marknaden.
Fredagens kursras indikerar att marknaden inte tar för givet att vändningen är nära.
Rapporter
Analys
Valet 2026
OMX Stockholm 30
−0,97%
(vid stängning)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 101,08
