FI beslutade i september 2014 att fastställa en kontracyklisk kapitalbuffert för Sverige på 1,0 procent. Detta värde ska börja tillämpas från den 13 september 2015.

FI föreslår nu att den kontracykliska kapitalbufferten för Sverige fastställs till 1,5 procent från den 27 juni 2016, givet nuvarande ekonomiska förutsättningar.

"Detta ställningstagande grundar sig på en kvalitativ bedömning som tar hänsyn till kvantitativa faktorer, bland annat buffertriktvärdet", skriver FI.

FI bedömer att systemriskerna kopplade till finansiella obalanser har ökat något, både jämfört med september 2014 och jämfört med första kvartalet 2015 när FI beslutade att lämna bufferten oförändrad.

Kredittillväxten i Sverige har accelererat och utlåningen till icke-finansiella företag har återhämtat sig till normala nivåer. Samtidigt är hushållens skuldsättning hög och utgörs till största del av bostadslån.

"Den uppåtgående trenden i hushållsutlåningen består och väntas fortsätta påverkas av de snabbt stigande bostadspriserna. Det finns därtill en risk att frånvaron av ett amorteringskrav kan bidra till något högre kredittillväxt och bostadspriser", skriver FI.

Kontracykliska kapitalbufferten används för att bygga upp buffertar hos bankerna när deras utlåning till hushåll och/eller företag ökar snabbt för att sedan kunna användas för att stötta utlåningen när bankerna av olika skäl blir mer återhållsamma.

Finansinspektionen beslutar varje kvartal om nivån på bufferten och den nya nivån gäller först ett år efter att FI beslutat ändra på den.