Åtskilliga är säkert de som i deklarationstider tittat igenom sin deklarationsblankett och förbannat det skatteuttag som minskat den disponibla inkomsten under året väsentligt. Eller slängt en blick på lönebeskedet och önskat att siffrorna på raden för bruttolön istället vore de som man får ut efter skatt.

Både för den som tycker att skattenivån är rimlig och för den som önskar ett lägre skattetryck kan det vara intressant att ta en titt på vad skatten egentligen går till.

I Sverige betalar vi skatt i en mängd olika former; direkt skatt på lönen och skatt vid försäljning av bostad eller aktier och så "osynliga" skatter så som moms, arbetsgivaravgifter, bensinskatt och skatt på elen med flera. Alla skatter som betalas in går till staten, som sedan portionerar ut de skatteintäkter som tillhör kommuner och landsting (främst skatten på inkomst).

Det vi kommer fokusera på i den här artikeln är den direkta skatten på din inkomst, det vill säga den skatt som du, och inte din arbetsgivare, är skyldig att betala in. Den är cirka 30 procent av din lön, och det är den som portioneras ut till din kommun och till landstinget. Tjänar du över 33 425 kronor betalar du därutöver också pengar till staten i en statlig inkomstskatt på 20 procent, pengar som alltså stannar kvar hos staten.

I vårt exempel har vi en bruttoinkomst på 30 000 kronor per månad. Vi räknar med en skatt på 30 procent och bortser från inflation. Cirka 24 procent av vår skatt går till kommunen, och resten går till landstinget.

Det innebär att du varje månad betalar 2 400 kronor till landstinget, där både sjukvård, tandvård och annan hälsovård ingår. Ditt bidrag till detta blir på ett år nära 29 000 kronor.

Placera.nu:s genomgång av kommunernas utgifter visar att störst andel av våra skattekronor går till äldreomsorgen. I snitt går 19 procent av kommunernas utgifter hit, visar statistik från SCB och Sveriges kommuner och landsting. Observera att utgifterna skiljer sig från kommun till kommun, vi tittar här på ett genomsnitt.

I vårt exempel betalar vi 7 600 kronor i skatt på vår inkomst varje månad till kommunen. Eftersom 19 procent av skatteintäkterna går till äldreomsorgen så skulle vi grovt räknat kunna anta samma procentuella andel på vår skattesumma, vilket skulle bli 1444 kronor, men det stämmer inte riktigt.

Hundra procent av kommunernas intäkter kommer från skatt, men bara 75 procent kommer från direkt skatt på arbetsinkomst. Därför får vi istället fram att 1 100 kronor av dina skattepengar i lönebeskedet varje månad i år går till äldreomsorgen. Det blir över 13 000 kronor under hela 2012.

900 kronor av din månatliga inkomstskatt går till lokaler, lärarlöner, böcker och pennor i din kommuns grundskolor. På ett år betalar du cirka 11 000 till grundskolan, en post som i genomsnitt utgjorde 16 procent av de svenska kommunernas budgetar.

500 kronor av din skatt går till gymnasieskolan och annan övrig utbildning - så som vuxenskolor eller studieförbund - får 230 kronor av dig. Högre utbildning, så som universitet och högskolor, belastar istället den statliga budgeten, eftersom de flesta av dessa klassas som myndigheter. Dessa bidrar du alltså bara till om du betalar statlig inkomstskatt.

Dina skattepengar går också till kommunens förskoleverksamhet. Tjänar du 30 000 i månaden går cirka 800 kronor till detta område, vilket på ett år blir 9 600 kronor. Förskoleverksamheter och skolbarnomsorg, alltså lekis och fritids, utgör i snitt 14 procent av de svenska kommunernas utgifter.

Ett annat stort område är omsorgen av funktionshindrade, en post som utgör 11 procent av kommunens utgifter i snitt. 600 kronor av din kommunala inkomstskatt går till funktionshindrade, och bekostar därmed sådant som assistansersättningar, stödfamiljer, ledsagning och färdtjänst.

200 kronor kommer varje månad gå från dig till så kallad individ- och familjeomsorg, vilket innebär att du på ett år betalar 2400 kronor till sådant som familjerådgivare, ungdomsmottagningar, stödboenden för missbrukare med mera.

Som synes går din kommunalskatt till allra största del till områdena skola, vård och omsorg. Du som tjänar över den statliga brytpunkten bidrar också till försvaret, polis- och rättsväsende, EU-avgift med mera.