Den svenska ekonomin präglas av en långdragen lågkonjunktur. Hög arbetslöshet, inflation klart över målet och svag tillväxt är beskrivningar som svenska hushåll fått vänja sig vid de senaste månaderna.

På torsdag presenteras snabbindikatorn för juli-inflationen – en siffra som kan ge en fingervisning om vart ekonomin är på väg. Går det redan nu att ana hur hösten blir?

Placera har pratat med två nationalekonomer som försöker att ge framtidsspaningar i ett osäkert läge.

Ingen räntesänkning i sikte

Fredrik N G Andersson, lektor och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tror att inflationen fortsatt kommer vara hög.

“Jag är lite rädd för att vi fortsätter på nivån runt 3% i årstakt mätt med KPIF utan energipriser“, säger han när Placera ringer upp.

Han tycker att man ska titta på den underliggande inflationen, alltså inflationen utan energipriser inräknat, när man bedömer utvecklingen. Där kan man se att inflationen fortfarande är hög, långt över målet på 2%.

Hög inflation och låg tillväxt är inte ett drömscenario för Riksbankschef Erik Thedéen.

Har Riksbanken gjort ett bra jobb med penningpolitiken?

“Jag tycker att man har skött sig överlag relativt sett väl förutom sista räntebeskedet”, säger Fredrik N G Andersson och menar att den senaste räntesänkningen var förhastad, med tanke på den höga inflationen under sommaren.

Han varnar för att sänka styrräntan ännu mer nu. Ekonomin skulle just nu kunna gå mot en svag konjunkturuppgång och då är det viktigt att penningpolitiken tajmar konjunkturen och inte sänker räntan under en expansion.

Han både tycker och tror att Riksbanken kommer avvakta med fler sänkningar nu.

“Riksbanken har gjort kloka avvägningar”

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, stämmer in i beskrivningen av svensk ekonomi som svag. Trots reallöneökningar och lägre räntor så är konjunkturen fortfarande dämpad.

Inför torsdagens inflationsbesked väntar hon inga stärkande siffror. Istället tror hon att KPIF exklusive energi kommer fortsätta ligga på över 3%.

Samtidigt vill Susanne Spector inte beskylla Riksbanken för den ekonomiska situationen.

“Jag tycker Riksbanken har gjort kloka avvägningar generellt”, säger hon.

Hon trodde dock inte att Riksbanken skulle göra den sänkning de genomförde i juni och hon berättar att hon vid beslutet blev förvånad över att Riksbanken var så trygg i sin inflationsbedömning. Det visade sig vara en felbedömning och inflationen under sommaren har överstigit alla förväntningar.

Det gör att det inte blir några nya räntesänkningar till slutet av sommaren, tror hon.

“Även om ekonomin skulle behöva det”, hävdar Susanne Spector, och menar att det kan bli en långdragen höst utan konjunkturljusning i sikte.

Samtidigt tror hon att förutsättningarna är bättre nu än de varit tidigare. Det är först nu, ett år efter räntesänkningarna påbörjades, som man kommer kunna se effekterna av dem.

“Så det vore rimligt att när vi står vid årsskiftet ska vi kunna säga att vi ser tecken på att återhämtningen verkligen håller på att ta fart”, påpekar hon.

Osäkra läget något helt nytt

Både hon och Fredrik N G Andersson poängterar att ekonomin befinner sig i ett svårbedömt läge.

“Jag tror inte jag under mina tio år med prognoser har varit med om att förutsättningarna för att jag för prognosen har förändrats så snabbt mellan enskilda månader på ett så fundamentalt sätt. Så det är ju genuint svårbedömt”, erkänner Susanne Spector.

Fredrik N G Andersson menar att det är på grund av att hela ekonomin är i en strukturomvandling. AI och en omdaning av världshandeln kommer bland annat vara det som påverkar ekonomin under hösten.

“Vi är inne i en stor omställning. Det är kanske ännu mer spännande än i början av 90-talet – riktningen är inte lika tydlig. Det påminner mer om 70-talet”, säger han och syftar på de ekonomiska kriser som skedde både under 70- och 90-talet.

Han förstår att människor är oroliga över det, men han vill också poängtera det positiva i det. När spelplanen ritas om det på det sättet, med alla korten uppe i luften, så ger det människor möjligheten att forma utfallet.

Om man är orolig för hur det här kommer påverka ekonomin framåt så vill Andersson ge några lugnande ord:

“Vi har ju ett ganska bra recept. Det är att lita på människor. Det är inte politikerna som kommer att tala om var korten ska landa utan det måste man lita på människor, som hushåll och företag, att komma på.”

Han menar att Sverige egentligen är bra rustat för att hantera utmaningarna framåt.

“Sverige har en dynamisk och robust ekonomi. En av de bästa i Europa. Vi har också i stort ett politiskt ledarskap, på bägge sidorna, som klarar av att hantera problem i grunden. Så vi är i ganska bra underliggande skick.”