Räntan, inflationen och kronan – så tror storbankernas makroekonomer att den svenska ekonomin kommer utveckla sig framöver. "Det finns skäl till en viss optimism när vi tittar framåt", säger Torbjörn Isaksson, makroekonom på Nordea.
Idag, 13:28
Med höga inflationssiffror, tullhot och köpsvaga hushåll har det varit bråda år för svensk ekonomi. Nu pekar dock mycket på en ljusning.
"Återhämtningen vinner kraft. Jag tycker att det finns skäl till en viss optimism när vi tittar framåt", säger Nordeas makroekonom Torbjörn Isaksson till Placera.
I september sänkte Riksbanken räntan till 1,75%. Sänkningen motiveras som en stödåtgärd till konjunkturens svaga förbättring.
Både Torbjörn Isaksson och Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror att Riksbanken sänkt färdigt.
"Just nu är det en ganska stark enhetlig bild om styrräntan för nästa år. Marknaden, Riksbanken och vi har tänkt i de banorna", säger Isaksson.
Däremot tror både Nordea och Handelsbanken att räntan höjs 2027.
"Vi tror på två räntehöjningar under 2027. Till 2,25", säger Nyman, och fortsätter:
"Det är den nivån som vi i nuläget bedömer vara ungefär normal. Nu är räntan lite lägre för att man vill hjälpa ekonomin."
På onsdagen kom de preliminära inflationssiffrorna för september, som visar att inflationstakten sjönk förra månaden. I augusti var KPIF 3,2%, medan det i september var 3,1%.
SEB:s prognoschef Daniel Bergvall tror att inflationen kommer gå ner successivt under hösten. Enligt honom har de höga inflationsnivåerna under sommaren till stor del berott på tillfälliga faktorer.
"Vi förväntar oss att KPIF-inflationen faller under målet 2026", säger han.
Han får medhåll av Christina Nyman.
"Vi tycker att det finns tydliga tecken på att inflationstrycket är avtagande. I april när matmomsen sänks kommer den sjunka betydligt och faktiskt komma under 1%", säger hon.
Den effekten på inflationen är dock övergående eftersom åtgärden med sänkt matmoms är tidsbegränsad.
Torbjörn Isaksson tror också att inflationen faller tillbaka kring årsskiftet. Innan dess kan vi dock se något högre matpriser, menar han.
Detta på grund av högt tryck på mejerivaror och kött.
Den svenska kronan är fortfarande undervärderad, menar Handelsbankens Christina Nyman.
"Vi bedömer att den kan stärkas ytterligare, särskilt mot den amerikanska dollarn", säger hon.
Detta på grund av att den amerikanska ekonomi bromsar in medan den svenska återhämtar sig.
"Den amerikanska centralbanken kommer fortsätta sänka räntorna medan Riksbanken sänkt klart. Det kan sammantaget försvaga dollarn och stärka den svenska kronan", säger Christina Nyman.
Daniel Bergvall skriver under på att den svenska kronan kommer fortsätta stärkas, och framförallt på grund av en svagare dollar.
"Kronan väntas ha det vanliga mönstret att stärkas mer när euron stärks mot dollarn. Detta stärks ytterligare av lite bättre skjuts i svensk ekonomi än i euro-området", säger han.
Efter år av lågkonjunktur och kriser har de svenska hushållen varit mer benägna att spara än spendera. Som följd har bland annat bostadsmarknaden drabbats hårt av sjunkande priser.
I sin budget har regeringen föreslagit skattelättnader som de hoppas ska leda till mer öppna plånböcker hos den svenska befolkningen.
Prognosen om förbättrad konsumtion som bankerna utgår ifrån bygger på en analys av hushållens ekonomiska situation.
"Det handlar om sparande, ränteutgifter mot disponibel inkomst, skuldkvot och inkomstutveckling. Men är ett hushåll oroligt så sparar man i regel oavsett hur ens ekonomiska situation ser ut", säger Nordeas Torbjörn Isaksson.
Säkerhetspolitiska situationer kan både förvärras och förbättras, menar han. Det kan påverka stämningsläget hos både företag och hushåll, vilket i sin tur påverkar tillväxten.
"Och det är en risk vi hela tiden måste ha i bakhuvudet", säger Isaksson.
Huvudscenariot som prognoserna baseras på är att läget inte förvärras, och att hushållens köpvilja motsvarar analysens förväntningar.
Räntan, inflationen och kronan – så tror storbankernas makroekonomer att den svenska ekonomin kommer utveckla sig framöver. "Det finns skäl till en viss optimism när vi tittar framåt", säger Torbjörn Isaksson, makroekonom på Nordea.
Idag, 13:28
Med höga inflationssiffror, tullhot och köpsvaga hushåll har det varit bråda år för svensk ekonomi. Nu pekar dock mycket på en ljusning.
"Återhämtningen vinner kraft. Jag tycker att det finns skäl till en viss optimism när vi tittar framåt", säger Nordeas makroekonom Torbjörn Isaksson till Placera.
I september sänkte Riksbanken räntan till 1,75%. Sänkningen motiveras som en stödåtgärd till konjunkturens svaga förbättring.
Både Torbjörn Isaksson och Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror att Riksbanken sänkt färdigt.
"Just nu är det en ganska stark enhetlig bild om styrräntan för nästa år. Marknaden, Riksbanken och vi har tänkt i de banorna", säger Isaksson.
Däremot tror både Nordea och Handelsbanken att räntan höjs 2027.
"Vi tror på två räntehöjningar under 2027. Till 2,25", säger Nyman, och fortsätter:
"Det är den nivån som vi i nuläget bedömer vara ungefär normal. Nu är räntan lite lägre för att man vill hjälpa ekonomin."
På onsdagen kom de preliminära inflationssiffrorna för september, som visar att inflationstakten sjönk förra månaden. I augusti var KPIF 3,2%, medan det i september var 3,1%.
SEB:s prognoschef Daniel Bergvall tror att inflationen kommer gå ner successivt under hösten. Enligt honom har de höga inflationsnivåerna under sommaren till stor del berott på tillfälliga faktorer.
"Vi förväntar oss att KPIF-inflationen faller under målet 2026", säger han.
Han får medhåll av Christina Nyman.
"Vi tycker att det finns tydliga tecken på att inflationstrycket är avtagande. I april när matmomsen sänks kommer den sjunka betydligt och faktiskt komma under 1%", säger hon.
Den effekten på inflationen är dock övergående eftersom åtgärden med sänkt matmoms är tidsbegränsad.
Torbjörn Isaksson tror också att inflationen faller tillbaka kring årsskiftet. Innan dess kan vi dock se något högre matpriser, menar han.
Detta på grund av högt tryck på mejerivaror och kött.
Den svenska kronan är fortfarande undervärderad, menar Handelsbankens Christina Nyman.
"Vi bedömer att den kan stärkas ytterligare, särskilt mot den amerikanska dollarn", säger hon.
Detta på grund av att den amerikanska ekonomi bromsar in medan den svenska återhämtar sig.
"Den amerikanska centralbanken kommer fortsätta sänka räntorna medan Riksbanken sänkt klart. Det kan sammantaget försvaga dollarn och stärka den svenska kronan", säger Christina Nyman.
Daniel Bergvall skriver under på att den svenska kronan kommer fortsätta stärkas, och framförallt på grund av en svagare dollar.
"Kronan väntas ha det vanliga mönstret att stärkas mer när euron stärks mot dollarn. Detta stärks ytterligare av lite bättre skjuts i svensk ekonomi än i euro-området", säger han.
Efter år av lågkonjunktur och kriser har de svenska hushållen varit mer benägna att spara än spendera. Som följd har bland annat bostadsmarknaden drabbats hårt av sjunkande priser.
I sin budget har regeringen föreslagit skattelättnader som de hoppas ska leda till mer öppna plånböcker hos den svenska befolkningen.
Prognosen om förbättrad konsumtion som bankerna utgår ifrån bygger på en analys av hushållens ekonomiska situation.
"Det handlar om sparande, ränteutgifter mot disponibel inkomst, skuldkvot och inkomstutveckling. Men är ett hushåll oroligt så sparar man i regel oavsett hur ens ekonomiska situation ser ut", säger Nordeas Torbjörn Isaksson.
Säkerhetspolitiska situationer kan både förvärras och förbättras, menar han. Det kan påverka stämningsläget hos både företag och hushåll, vilket i sin tur påverkar tillväxten.
"Och det är en risk vi hela tiden måste ha i bakhuvudet", säger Isaksson.
Huvudscenariot som prognoserna baseras på är att läget inte förvärras, och att hushållens köpvilja motsvarar analysens förväntningar.
Aktieråd
Sparande
Makroekonomi
ABB:s storförsäljning
Spiltans investeringar
Sparande
Makroekonomi
ABB:s storförsäljning
Spiltans investeringar
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 732,55
.jpg&w=3840&q=75)
