Nordeas rörliga

boränta sänks med 0,5 procentenheter till 5,92 procent. Banken sänker dessutom tremånadersräntan med 0,15 procentenheter till 6,24 procent.

De flesta bedömare

är överens om att ränteläget som helhet är på väg ned eftersom ekonomin nu går in i lågkonjunktur. Det har dock varit oklart när detta ska slå igenom på bostadsräntorna, då främst de rörliga. Finanskrisen har gjort att bankerna har dryga finansieringskostnader trots att Riksbanken sänker styrräntan.

Det har berott på

att de räntor som bankerna betalar till varandra för att placera sin likviditet har rusat i höjden. Det i sin tur har berott på att en misstro spritt sig mellan bankerna i takt med att utländska banker gått omkull. Bankerna har helt enkelt inte vågat anförtro sina pengar åt varandra.

Men de krisåtgärder

som satts in, både utomlands och här hemma verkar nu ta skruv. Bedömningen man får göra nu är att fler banker kommer att följa Nordea i spåren och sänka den rörliga räntan.

Det gör att rörlig

ränta är att föredra framför bunden ränta, trots att den bunda idag i vissa fall är lägre än den rörliga. En bit in på nästa år är det inte omöjligt att vi har rörliga boräntor på omkring 4 procent.

Många banker råder

sina kunder att välja en mix av rörligt och bundet. Argumentet är att det ger en större trygghet. Men i själva verket har det med få undantag alltid varit mer fördelaktigt med rörlig ränta, som är billigare i längden.

Med rörlig ränta

kan du dessutom alltid byta bank, och därmed har du en förhandlingsposition för att få ned räntan, något du inte har med bundet. Då är du fast hos din bank under hela löptiden. Och det finns så klart i baktanke när banken råder dig att åtminstone ta en del bundet.

Statliga SBAB

följde senare på onsdagen efter Nordea, men gör en sänkning på endast 0,15 procentenheter på tremånadersräntan till 6,25 procent.