För tio år sedan hade större delen av den svenska befolkningen sitt sparande på börsen - mycket tack vare svenska statens utförsäljningar under 90-talet.

"Utförsäljningarna av statliga bolag ledde till att aktieägandet steg från nära noll i slutet av 80-talet till 40 procent och världsrekord år 2000", säger Claes Hemberg. Som sparekonom på Avanza har han under hela 00-talet haft som jobb att följa svenskarnas sparande.

Vid millennieskiftet ägde 2,6 miljoner svenskar aktier och 72 procent av fondsparandet fanns i aktiefonder.

"Då hade svenskarna fortfarande en positiv inställning till börsen", säger Hemberg.

Börskurserna utvecklades starkt och svenskarna levde i en illusion att sparandet aldrig kunde backa. Det fanns nämligen en viktig detalj som inte var utkommunicerad till de svenska spararna:

"Staten hade sagt till folk att spara på börsen, men glömde att ge dem grundkunskaper i att börsen kan backa under perioder. Det funkade så länge börsen gick bra", säger Claes Hemberg.

Men i början av decenniet sprack it-bubblan, på våren år 2000. Även om de stora bolagen klarade sig förhållandevis bra den gången så räckte det för att skrämma slag på svenskarna som var allt annat än beredda på ett ras. Redan samma år fick börsnedgången effekter på svenskarnas sparmönster. Sparandet i aktier och aktiefonder började falla.

Nästa gång som spararna vände ryggen till börsen var i maj 2006 när den plötsligt gick ned 18-19 procent på bara några veckor.

"Många har glömt det raset i dag. Men det blev en vändpunkt för svenskarnas fondsparande. Under två-tre veckor sålde 11 procent av svenskarna sina aktiefonder", minns Claes Hemberg.

Senaste gången som spararna skrämdes var under raset 2008.

"Då tog svenskarna ut 14 miljarder kronor från aktiefonder," säger Hemberg.

I dag har 20 procent av svenska folket inget sparande över huvud taget. Ytterligare 50 procent består av en grupp som Hemberg kallar för "skrämda sparare". De hade tidigare pengar på börsen i form av framför allt aktiefonder - men har flyttat sitt sparkapital till räntefonder, aktieobligationer eller bankkontot.

"Majoriteten av de svenska spararna har sämre avkastning och högre avgifter i dag än år 2000", säger Hemberg.

Inför 10-talet är sparkontot nära att gå om fonder som den mest populära sparformen. Endast om man slår ihop olika fondkategorier som aktiefonder, räntefonder, blandfonder, tillväxtfonder och hedgefonder - är fonderna fortfarande i majoritet.

"Svenskarna har blivit överkänsliga för nedgångar. Många saknar fortfarande kunskapen att börsen går ner ibland", säger Hemberg.

Idag finns 1 000 miljarder kronor, nästan hälften av svenskarnas sparande, på vanliga bankkonton.

Claes Hemberg har dock identifierat en grupp sparare som inte är så räddhågsna - "hobbyspararna". De utgör ungefär 30 procent av befolkningen. Det som utmärker dem är att de är nyfikna och att de själva lyckats skaffa sig kunskap om fondutbud för att de har intresset.

Gruppen hobbysparare är ingen homogen grupp. De finns bland både akademiker och lågutbildade, enligt Hemberg.

"De är oftast lite äldre, 45+ och har sett några börsnedgångar", säger han.

Hemberg spår att trenden mot två olika grupper av sparare kommer att fortsätta under 10-talet. Den större gruppen, de skrämda spararna, kommer sannolikt att betala allt dyrare för ett allt sämre sparande. Hobbyspararna kommer att fortsätta att ställa allt högre krav och få ut allt mer, tror han.

"Vi får ett samhälle där den tredjedel som begriper börsen tar för sig allt mer", säger Hemberg och efterlyser utbildning i hur börsen fungerar.

"Nu, 25 år efter att staten öppnade dörren till börsen, har finansinspektionen lyft frågan om hur spararna ska utbildas. Jag hoppas att det kommer ställas krav på bankerna att de tvingas göra sparformerna mer begripliga. Händer inte det kommer väldigt många inte klara sin ekonomi i framtiden", säger Claes Hemberg.