Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj signerade under onsdagen ett historiskt ramavtal i Linköping med statsminister Ulf Kristersson (M). Förvandlas avsikterna till affärer kan det innebära att Ukraina köper mellan 100-150 stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen E.

“Det är början på en lång resa. Men den tar oss närmare en stor exportaffär för Saab“, sade Kristersson under pressträffen.

Parallellt med exportaffären fortsätter kriget att rasa. Ryska attacker har den senaste tiden fokuserat på det ukrainska elnätet, medan de ukrainska dito riktat in sig på att förstöra rysk oljeproduktion. Men på det stora hela har de båda sidornas positioner i kriget varit relativt oförändrade.

Kan påverka europeisk infrastruktur

En som tror att det kan ändras snabbt är Timothy Ash, senior strateg på kapitalförvaltaren RBC Bluebay. Han menar att globala marknader i allt för hög grad blivit blasé när det kommer till kriget.

”Om man bortser från de första månaderna 2022 så har marknaden vant sig och acklimatiserat Ryssland som en risk. Samtidigt ser vi en tydlig eskalering där drönare återkommande skickas in i olika europeiska länder”, säger Timothy Ash till Placera.

Alla intrång med drönare kan inte kopplas direkt till Ryssland, även om kopplingar slagits fast i vissa fall. Ryska provokationer har även gjort att Estland vill stänga alla sina gränsövergångar mot grannlandet.

Enligt Ash kan ytterligare “aggressioner” i Europa på kort tid påverka ett större antal länder.

”Jag oroar mig för att vi närmar oss en punkt där det faktiskt kan ske en reell påverkan på fler europeiska länder. Till exempel på infrastruktur. Det skulle kunna få globala effekter och marknaden tänker inte riktigt på det. Bristen på fokus på kriget i Ukraina kan komma att utmanas”, säger Ash och fortsätter:

“Min uppfattning är att marknaden inte prisar in risken med Ryssland tillräckligt just nu.”

Förändra global krigföring

Ett av skälen till att marknaderna inte prisar in riskerna tillräckligt tror Ash beror på att många vant sig vid bilden av kriget som relativt låst, och att det bedrivs medelst “nednötning”.

”Jag vet att det kan låta lite galet – men det känns som första världskriget. Det var inledningsvis mycket rörligt. Sedan hamnade vi i skyttegravskrig, tills en innovation i form av stridsvagnen kom och förändrade allt”, säger Ash.

Han pekar på en mycket snabb teknologisk utveckling på båda sidor av dagens krig, inte minst inom drönare. Under 2024 godkändes 330 nya drönarmodeller av Ukrainas försvarsministerium. Tankesmedjan Snake Island Institute (ett samarbete mellan Ukraina och USA) uppger att det idag finns miljontals drönare som produceras av hundratals ukrainska tillverkare.

”Vi väntar bara på att en av sidorna ska få ett teknologiskt övertag som helt förändrar kriget – och den globala krigföringen. Jag tror att vi kan vara nära den punkten”, säger Ash.

Frysta ryska tillgångar

Det finansiella och militära stödet till Ukraina har kostat hundratals miljarder euro sedan den fullskaliga invasionen inleddes, enligt uppskattningar från Kiel Institute. Under torsdagen väntas EU vid ett toppmöte att diskutera frågan om man ska använda ryska frysta tillgångar för att bekosta stödet till Ukraina. Något Zelenskyj under tisdagens pressträff underströk vikten av.

Ash är inne på samma linje.

“Europeiska länder står inför budgetutmaningar. Var ska de få fram mer pengar till att bekosta kriget i Ukraina? Den enda lösningen är att använda frysta ryska tillgångar”, säger han.

Just idén om så kallade “reparationslån”, alltså att använda frysta medel som säkerhet för lån är han positivt inställd till. Tillgångarna skulle både kunna bekosta försvarssatsningar inom EU och samtidigt gå till att skala upp produktionen av Ukrainas drönare.

“Varför ska europeiska skattebetalare betala för kriget i Ukraina när vi har ryska pengar på bankkonton i västliga jurisdiktioner? Idén att europeiska skattebetalare ska betala för detta är inte rätt”, säger Ash.