USA:s nästa skuldbomb
Efter flera tuffa år ser nu USA ljuset i tunneln. Men ett helt nytt skuldberg växer snabbt – och hotar att skapa en ekonomisk förlamning bland landets högutbildade.

11 juni, 2015
Efter flera tuffa år ser nu USA ljuset i tunneln. Men ett helt nytt skuldberg växer snabbt – och hotar att skapa en ekonomisk förlamning bland landets högutbildade.
11 juni, 2015
Finanskrisen 2008 slog ner som en bomb i USA men sedan dess har landets ekonomi återhämtat sig. Sysselsättningen stiger, liksom konsumtionen.
Men allt är inte frid och fröjd i världens största ekonomi. I det tysta växer ett skuldberg med 3 500 dollar varje sekund – studielånen.
I och med finanskrisens övergång har fler och fler fått upp ögonen för denna utveckling, som nu har nått nya toppnivåer. Sedan krisen har all annan nyskuldsättning minskat – medan studieskulderna har ökat. I nuläget beräknas de aggregerade studieskulderna vara 1 biljon dollar, motsvarande 8 250 miljarder kronor.
Summan av amerikanernas studielån överträffas endast av deras bostadslån, skriver Marketwatch. Nu har många svårt att betala tillbaka sina lån, och störst problem har de som skuldsatt sig och sedan hoppat av sin utbildning.
"Det är sant att det i praktiskt taget varje studie fastslås att avkastning på högre utbildning är hög, i genomsnitt, i förhållande till kostnaderna. Men vissa människor som tar studielån får inte denna avkastning. Nettoavkastningen för vissa är till och med negativ", sa Willaim C. Dudley Federal Reserves New York-chef, på en konferens som banken anordnade på temat.
Även andelen av befolkningen som har studielån har ökat drastiskt, från 25 procent 2003 till 43 procent 2012. Under samma period har summan av lånen vuxit med 91 procent.
Fram tills ett par år sedan ägde utbildade 30-åringar i högre andel sina hem jämfört med icke-utbildade i samma ålder. Numera är förhållandet det motsatta, ett tydligt trendbrott.
Debatten om studieskuldsberget fick en nytändning i och med en krönika härom veckan i New York Times, skriven av författaren Lee Siegel om varför han valde att inte betala tillbaka sina studielån.
"Jag kunde välja att göra något jag blivit itutad var både moraliskt och juridiskt förkastligt – att inte betala mina studielån. Det var det enda sättet jag kunde överleva utan att slösa min tid på ett jobb som inte hade något att göra med min användbarhet för samhället".
I stället valde han skuldsanering. Texten har nu fått stor uppmärksamhet, både ris och ros, och bland annat Bloomberg, Yahoo Finance och Huffington Post har publicerat flera artiklar på ämnet.
Röster höjs nu för att hårdare tag tas för att motverka en fortsatt accelerering av skuldbergets storlek, och både Demokraterna och Republikanerna har börjat skissa på förslag för att hantera problemet – innan det utvecklats till ett nytt finansiellt trauma.
Efter flera tuffa år ser nu USA ljuset i tunneln. Men ett helt nytt skuldberg växer snabbt – och hotar att skapa en ekonomisk förlamning bland landets högutbildade.
11 juni, 2015
Finanskrisen 2008 slog ner som en bomb i USA men sedan dess har landets ekonomi återhämtat sig. Sysselsättningen stiger, liksom konsumtionen.
Men allt är inte frid och fröjd i världens största ekonomi. I det tysta växer ett skuldberg med 3 500 dollar varje sekund – studielånen.
I och med finanskrisens övergång har fler och fler fått upp ögonen för denna utveckling, som nu har nått nya toppnivåer. Sedan krisen har all annan nyskuldsättning minskat – medan studieskulderna har ökat. I nuläget beräknas de aggregerade studieskulderna vara 1 biljon dollar, motsvarande 8 250 miljarder kronor.
Summan av amerikanernas studielån överträffas endast av deras bostadslån, skriver Marketwatch. Nu har många svårt att betala tillbaka sina lån, och störst problem har de som skuldsatt sig och sedan hoppat av sin utbildning.
"Det är sant att det i praktiskt taget varje studie fastslås att avkastning på högre utbildning är hög, i genomsnitt, i förhållande till kostnaderna. Men vissa människor som tar studielån får inte denna avkastning. Nettoavkastningen för vissa är till och med negativ", sa Willaim C. Dudley Federal Reserves New York-chef, på en konferens som banken anordnade på temat.
Även andelen av befolkningen som har studielån har ökat drastiskt, från 25 procent 2003 till 43 procent 2012. Under samma period har summan av lånen vuxit med 91 procent.
Fram tills ett par år sedan ägde utbildade 30-åringar i högre andel sina hem jämfört med icke-utbildade i samma ålder. Numera är förhållandet det motsatta, ett tydligt trendbrott.
Debatten om studieskuldsberget fick en nytändning i och med en krönika härom veckan i New York Times, skriven av författaren Lee Siegel om varför han valde att inte betala tillbaka sina studielån.
"Jag kunde välja att göra något jag blivit itutad var både moraliskt och juridiskt förkastligt – att inte betala mina studielån. Det var det enda sättet jag kunde överleva utan att slösa min tid på ett jobb som inte hade något att göra med min användbarhet för samhället".
I stället valde han skuldsanering. Texten har nu fått stor uppmärksamhet, både ris och ros, och bland annat Bloomberg, Yahoo Finance och Huffington Post har publicerat flera artiklar på ämnet.
Röster höjs nu för att hårdare tag tas för att motverka en fortsatt accelerering av skuldbergets storlek, och både Demokraterna och Republikanerna har börjat skissa på förslag för att hantera problemet – innan det utvecklats till ett nytt finansiellt trauma.
Placera granskar fondjättarna
Analys
Rapportperioden
Analytikerna om Volvo Cars
Placera granskar fondjättarna
Analys
Rapportperioden
Analytikerna om Volvo Cars
Makro
2 maj, 16:43
Swedbank: Riksbanken sänker i sommar
fed
2 maj, 15:29
Trump uppmanar Fed att sänka räntan - igen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 462,54