Nordeas chefekonom Annika Winsth gestikulerar mot borden runt oss i restaurangen.

"Du ser ju, det är fullt. Det här är ingen lågkonjunktur."

Trots att klockan inte hunnit bli sex en måndag kväll, är det fullsatt på Olli Ristorante, ett stenkast från Nordeas huvudkontor. Inte bara här ser Winsth konsumenter som är redo att spendera. Bilden bekräftas av statistiken.

Bland annat har svenska hushåll slagit av något på takten i sparandet, berättar hon.

"Det brukar innebära att det finns en mättnad. Den buffert man vill ha är fylld och man blir mer benägen att konsumera."

Klirr i hushållskassan

Men det har inte helt lossnat ännu. Den långa lågkonjunkturen kastar fortfarande en skugga över hushållens sentiment. Det är udda. Normalt brukar konsumenternas optimism överskjuta verkligheten, men just nu är konjunkturläget i realiteten starkare än många upplever.

"Egentligen har majoriteten av hushållen, inte minst de skuldsatta, mer pengar redan. De har börjat konsumera, men verkar inte titta i plånboken", säger Winsth.

Mer tydligt klirr i kassan väntar till våren, när höstbudgetens stimulanser på 80 miljarder kronor blir verklighet och Riksbankens räntesänkning från september får fullt genomslag.

"Nästan 50 miljarder till hushållen är galet mycket, särskilt som återhämtningen redan är här", säger Winsth och sätter bestämt ner besticks-ändarna mot bordet.

"Risken är att vi får en ketchupeffekt och att Riksbanken behöver höja räntan tidigare än signalerat."

Ändå tycker hon det är mest sannolikt att den svenska styrräntan kommer att ligga kvar på dagens nivå, 1,75%, under 2026. För att stiga därefter.

Tillförsikt om tillväxt

Ett ytterligare tecken på en ljusnande framtid ser Winsth i arbetslöshetssiffrorna.

"Det har vänt i höst. Siffrorna har visat sjunkande arbetslöshet i 16 av de senaste 19 veckorna", säger hon. Arbetslösheten på veckobasis föll under förra årets nivå i mitten av oktober och har sedan dess legat under den."

Sammantaget tror hon det innebär att tillväxten blir närmare 2% i år, och kanske uppåt 3% under 2026.

"Då är vi mer än tillbaka. En tillväxt på 2% är en normal tillväxttakt och 3% därmed långt över", säger hon.

Fonden och energin

Nyligen skrev Winsth i en Afv-krönika, och i en debattartikel i Di tillsammans med Carl Bennet och Björn Rosengren, om behovet av en svensk "resiliensfond". En sådan skulle kombinera statens långsiktighet med näringslivets marknadsmodell, för att erbjuda uthålligt riskkapital till strukturomvandlingar och för att skala unga bolag.

Målet skulle vara en motvikt till USA, som "spelar i en helt annan division", och lockar till sig många europeiska bolag i tillväxtfas.

"Flera politiker, men också intresserade investerare har hört av sig, både från Sverige och London. Jag ska träffa några av dem snart", säger Winsth, som äter Nonnas köttbullar.

För fri för direktionen

Nordeas chefekonom drar sig inte för att säga vad hon tycker. Riksbankens pris till Nobels minne i år, menar hon bland annat, visar att det är viktigt att alla beslutsfattare vågar lyfta blicken och se att dagens komparativa fördelar inte helt säkert är morgondagens.

Priset i år gick till Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt för sitt arbete med att förklara hur innovation och teknologisk utveckling driver långsiktig ekonomisk tillväxt. Bland annat genom teorier om hur ny kunskap och “kreativ förstörelse” leder till ihållande välstånd och utveckling.

Frispråkigheten tror vissa kan kosta henne en annars fullt möjlig plats i Riksbankens direktion.

"I min nuvarande roll har jag förmånen att analysera en stor bredd av samhällsfrågor och banken är generös med att ge mig frihetsgrader. Det värdesätter jag mycket", säger hon själv om saken och tror inte att hon blir aktuell till direktionen.

Saudi-el för en tiondel

Vi kommer över på Europa, där Winsth ser en risk att man investerar i gårdagens industri. Hon utesluter inte att även Sverige kan kliva snett i det avseendet, inte minst vad gäller energifrågan.

”Teknikskiften, flexibilitet och utveckling av bland annat billig solenergi i andra delar av världen kan spela en avgörande roll framöver", säger hon.

I närtid är det för svensk del i första hand markbaserad vindkraft som är aktuell. Här är tillståndsprocesserna avgörande, men även budskapet att elpriset ska ned så långt att dessa investeringar inte går att räkna hem är en begränsning.

"En mer öppen debatt hade varit önskvärd. Kärnkraften är färdig först långt bort i tiden och kostnaden för den är hög jämfört med mycket annat", säger hon.

I Saudiarabien görs just nu omfattande investeringar i solenergi, som står färdig 2028 och beräknas kosta 10-20 öre per kWh.

"Det är en helt annan liga och det kanske är här den mest energiintensiva produktionen ligger i framtiden, hur jobbigt det än är att ta till sig som svensk", säger hon.

Kronan på verket

2025 har präglats av en stärkt krona, som haft stark påverkan på många bolags resultat. En uppåtgående konjunktur nästa år, tillsammans med starka offentliga finanser, talar för att den svenska valutan kan fortsätta att stärkas något, tror Annika Winsth.

"Dollarn förväntas fortsätta att försvagas mot de flesta valutor även om amerikansk ekonomi bedöms växa med runt 2% nästa år. Trump-administrationen lär göra vad den kan för att hålla uppe tillväxten då det är mellanårsval", säger hon.

Icke att förglömma har även Sverige val nästa år och Nordea räknar med att det kommer att göra även den svenska regeringen mer givmild.

"Vi tror på ytterligare 10 miljarder kronor i stimulanser ovanpå en redan väldigt expansiv budget", säger Winsth.

Det lär inte bli lättare att få bord här nästa år.