Eniros aktie handlades till 2,57 kronor på måndagsförmiddagen. Samtidigt handlades teckningsrätterna i Eniro till 80 öre. Det går inte ihop. Någon av dem är uppenbart felprissatt.

I mitten av förra veckan fick Placera många läsarfrågor varför vi skrev att Eniros aktie steg kraftigt när de trodde att den föll lika kraftigt. Förklaringen låg i att teckningsrätterna inför nyemissionen hade skilts av och att aktiekursen, rensat för rätterna därför tog ett oproportionerligt kliv uppåt.

På måndagen faller däremot kursen i Eniro kraftigt och den här gången är det verkligen ett riktigt kursfall vi ser – ett kursfall vi borde ha sett tidigare om alla investerare haft bättre koll på vad som händer i samband med en nyemission.

Inför söktjänstföretagets förestående nyemission på totalt nära 1 miljard kronor (varav hälften är nya aktier och den andra hälften konvertibellån) gav varje gammal aktie i Eniro tre teckningsrätter. En teckningsrätt ger rätt att teckna en ny aktie för 1,50 kronor.

Det innebär att den som tidigare ägde exempelvis 1 000 aktier i Eniro nu har fått teckningsrätter som ger möjlighet att teckna 3 000 nya aktier för totalt 4 500 kronor.

Så långt är allt glasklart. Men varför faller då kursen i Eniro? Jo, av den enkla anledningen att många investerare inte är intresserade av att skicka in nya pengar i bolaget och därför väljer att sälja sina teckningsrätter.

Som lägst handlades teckningsrätterna i 50 öre stycket under morgonen och i skrivande stund har de återhämtat sig till 80 öre. Vän av ordning kan tycka att det är märkligt att teckningsrätterna inte handlas till mellanskillnaden.

Rent matematiskt kan man tycka att om det kostar 1,50 att teckna en ny aktie så borde teckningsrätten handlas till 1,07 stycket (aktiekursen 2,57 kronor – teckningskursen 1,50 kronor = 1,07 kronor).

Problemet är att det inte funkar så i verkligheten. Balansen mellan utbud och efterfrågan, själva kärnan i den marknadsekonomiska världen, gäller även på börsen. 

Totalt vill bolaget sälja högst 306 miljoner nya aktier, att jämföra med dagens totalt 102 miljoner aktier i bolaget. När det finns tre gånger fler "nya aktier" via teckningsrätterna än det finns "gamla aktier" så är inte längre de gamla aktierna vad vi skulle kunna kalla prisledande.  Tvärtom är det via teckningsrätterna vi får den bästa indikationen på vad bolaget är värt.

Och när intresset att skicka in nya pengar i bolaget, via en uppenbart defensiv nyemission, uppenbarligen inte är gigantiskt så uppstår ett utbudsöverskott på teckningsrätter. Folk vräker kort och gott ut sina rätter och det är det som drar ned värdet på den ordinarie stamaktien.

En viss värderingsskillnad mellan de två alternativen är motiverad. Att köpa in sig i bolaget via rätterna innebär att man tar en större marknads- och likviditetsrisk än via aktien.  Den som anmäler att han eller hon vill utnyttja sina rätter kommer efter ett ta få betalda teckningsaktier som kan liknas vid interimsaktier i bolaget som så småningom omvandlas till vanliga aktier.

Från en sådan anmälan binder man upp kapital som öronmärks för de nya aktierna och under en viss period är man som investerare inlåst i den betalda teckningsaktien i väntan på att den omvandlas till en ordinarie aktie.

Den som samtidigt äger den vanliga aktien kan närhelst han eller hon vill sälja sina aktier direkt över börsen.

Så med andra ord ska man inte bli det minsta förvånad om det fortsätter att sippra ut många teckningsrätter i marknaden de närmaste dagarna och att det i så fall sätter ytterligare press på den vanliga aktien. Handeln med teckningsrätter pågår till och med den 26 mars.

Huruvida du som ägare ska sälja dina teckningsrätter eller använda dem för att teckna nya aktier är inget jag tänker råda om. Däremot är det viktigt att du gör något av alternativen. Om du inte utnyttjar sina rätter och inte heller säljer dem kommer du att förlora stora värden.

När teckningsperioden är över blir nämligen teckningsrätterna värdelösa och bolaget kan då ge bort "din rätt" att teckna nya aktier för 1,50 kronor stycket till i princip vem som helst.