Buffertsparande
Ett buffertsparande är ett sparande för oförutsedda utgifter. Det skapar en trygghet i din ekonomiska vardag. Här ger vi förslag på hur du ska tänka vid buffertsparande.
31 januari, 2016
Ett buffertsparande är ett sparande för oförutsedda utgifter. Det skapar en trygghet i din ekonomiska vardag. Här ger vi förslag på hur du ska tänka vid buffertsparande.
31 januari, 2016
Hur stor din buffert ska vara beror på hur ditt liv ser ut. Om du har barn behöver du mer än om du inte har det. Bor du i hyresrätt behöver du mindre än om du har bostadsrätt, hus eller kanske ett fritidshus.
Jag har valt att dela upp buffert sparande i två delar: en leva-buffert och en bo-buffert.
Leva-bufferten är tänkt som en reserv på en till två månadslöner efter skatt för att klara av oförutsedda utgifter där lönen inte räcker till. Det kan exempelvis vara plötsliga tandläkarkostnader eller reparation av bilen.
Det är pengar som du behöver komma åt enkelt och snabbt och därför bör du placera din buffert i tillgångar med låg risk. För lågrisk investeringar se exempelvis räntefonder, se Placeras fondlista för förslag på fonder med lågrisk.
Skälet till att du ska placera i lågrisktillgångar är att du inte vet när du behöver pengarna – om en månad eller om fem år. Du kan inte planera när den här typen av utgifter dyker upp och därför vill du inte vara beroende av tillfälliga och stora svängningar i värdet på de placerade tillgångarna.
Genom att månadsspara fyller du på din buffert regelbundet och den ökar stadigt. Utvärdera din buffert då och då. En lågriskplacering ger oftast inte mycket avkastning, därför ska du ha en lagom stor summa som leva-buffert. Har du mer leva-buffert än du behöver beredskap för det närmaste året så bör du flytta en del av summan till din bo-buffert eller till ett mer långsiktigt målsparande för att få bättre avkastningsmöjligheter.
Hus och fritidshus kostar mer i underhåll än en lägenhet. Vi som bor i hus vet att det händer oväntade saker och att kostnaderna oftast blir högre än planerat. Jag månadssparar varje månad så att jag har en buffert att ta av - en så kallad bo-buffert.
Jag har nedan försökt uppskatta hur stort sparande man bör göra per år för sin bo-buffert och en tumregel är 10 kronor per kvadratmedel och månad i sparande för ett normalt hus. För en lägenhet är tumregeln 5 kronor per månad.
Nedan är ett förslag på budget med uträkningar som jag använder mig av privat för att ha beredskap för kommande kostnader för vårt boende. I min budget utgår jag ifrån att alla arbeten utförs av hantverkare eftersom min egen tid inte är gratis och jag köper standardvarumärken som Electrolux och Nibe. Jag har inte räknat med eventuellt rotavdrag av det enkla skälet att jag inte vet om det kommer att finnas den dag utgifterna kommer.
Byggnadsdel | Utbyteskostnad, kronor | Livslängd, år | Årskostnad, kronor |
Tak, med pannor | 100 000 | 40 | 2 500 |
Bergvärmepump | 50 000 | 20 | 2 500 |
Kyl och frys | 15 000 | 12 | 1 500 |
Spis | 7 500 | 15 | 500 |
Diskmaskin | 5 000 | 12 | 500 |
Tvättmaskin | 5 000 | 12 | 500 |
Badrum | 100 000 | 20 | 5 000 |
Kök förutom vitvaror | 100 000 | 20 | 5 000 |
Dränering | 150 000 | 50 | 3 000 |
Ommålning träfasat | 40 000 | 12 | 3 333 |
Källa: byggahus.se | 23 917 |
Jag sparar 2 000 kronor per månad i min bo-buffert och jag tar mer risk med det kapitalet än i leva-bufferten.
Bo-bufferten är på betydligt längre sikt och jag vill få högre avkastningsmöjligheter. Jag investerar i tillgångar med medelrisk för att få ett balanserat sparande, se gärna Placeras fondlista för förslag på fonder med medelrisk.
Ett buffertsparande är ett sparande för oförutsedda utgifter. Det skapar en trygghet i din ekonomiska vardag. Här ger vi förslag på hur du ska tänka vid buffertsparande.
31 januari, 2016
Hur stor din buffert ska vara beror på hur ditt liv ser ut. Om du har barn behöver du mer än om du inte har det. Bor du i hyresrätt behöver du mindre än om du har bostadsrätt, hus eller kanske ett fritidshus.
Jag har valt att dela upp buffert sparande i två delar: en leva-buffert och en bo-buffert.
Leva-bufferten är tänkt som en reserv på en till två månadslöner efter skatt för att klara av oförutsedda utgifter där lönen inte räcker till. Det kan exempelvis vara plötsliga tandläkarkostnader eller reparation av bilen.
Det är pengar som du behöver komma åt enkelt och snabbt och därför bör du placera din buffert i tillgångar med låg risk. För lågrisk investeringar se exempelvis räntefonder, se Placeras fondlista för förslag på fonder med lågrisk.
Skälet till att du ska placera i lågrisktillgångar är att du inte vet när du behöver pengarna – om en månad eller om fem år. Du kan inte planera när den här typen av utgifter dyker upp och därför vill du inte vara beroende av tillfälliga och stora svängningar i värdet på de placerade tillgångarna.
Genom att månadsspara fyller du på din buffert regelbundet och den ökar stadigt. Utvärdera din buffert då och då. En lågriskplacering ger oftast inte mycket avkastning, därför ska du ha en lagom stor summa som leva-buffert. Har du mer leva-buffert än du behöver beredskap för det närmaste året så bör du flytta en del av summan till din bo-buffert eller till ett mer långsiktigt målsparande för att få bättre avkastningsmöjligheter.
Hus och fritidshus kostar mer i underhåll än en lägenhet. Vi som bor i hus vet att det händer oväntade saker och att kostnaderna oftast blir högre än planerat. Jag månadssparar varje månad så att jag har en buffert att ta av - en så kallad bo-buffert.
Jag har nedan försökt uppskatta hur stort sparande man bör göra per år för sin bo-buffert och en tumregel är 10 kronor per kvadratmedel och månad i sparande för ett normalt hus. För en lägenhet är tumregeln 5 kronor per månad.
Nedan är ett förslag på budget med uträkningar som jag använder mig av privat för att ha beredskap för kommande kostnader för vårt boende. I min budget utgår jag ifrån att alla arbeten utförs av hantverkare eftersom min egen tid inte är gratis och jag köper standardvarumärken som Electrolux och Nibe. Jag har inte räknat med eventuellt rotavdrag av det enkla skälet att jag inte vet om det kommer att finnas den dag utgifterna kommer.
Byggnadsdel | Utbyteskostnad, kronor | Livslängd, år | Årskostnad, kronor |
Tak, med pannor | 100 000 | 40 | 2 500 |
Bergvärmepump | 50 000 | 20 | 2 500 |
Kyl och frys | 15 000 | 12 | 1 500 |
Spis | 7 500 | 15 | 500 |
Diskmaskin | 5 000 | 12 | 500 |
Tvättmaskin | 5 000 | 12 | 500 |
Badrum | 100 000 | 20 | 5 000 |
Kök förutom vitvaror | 100 000 | 20 | 5 000 |
Dränering | 150 000 | 50 | 3 000 |
Ommålning träfasat | 40 000 | 12 | 3 333 |
Källa: byggahus.se | 23 917 |
Jag sparar 2 000 kronor per månad i min bo-buffert och jag tar mer risk med det kapitalet än i leva-bufferten.
Bo-bufferten är på betydligt längre sikt och jag vill få högre avkastningsmöjligheter. Jag investerar i tillgångar med medelrisk för att få ett balanserat sparande, se gärna Placeras fondlista för förslag på fonder med medelrisk.
Analys
Aktier: Rekar och handel
Rapportperioden
Styrräntan
Försvarssektorn
Analys
Aktier: Rekar och handel
Rapportperioden
Styrräntan
Försvarssektorn
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 448,97