I Sverige finns det ungefär 320 000 privata skogsägare och tillsammans äger de ungefär hälften av den totala svenska skogsmarken. Den största skogsägaren är Sveaskog som äger runt 15 procent av all skogsmark. Idag sysselsätter den svenska skogsindustrin cirka 115 000 personer. 

Johan Freij är utbildad jägmästare och ekonom. Han har jobbat i skogen under hela sitt liv, med allt från skogsarbete med motorsåg, forskare, skatterådgivning och mäklare. De sista 20 åren har Freij jobbat på Danske Bank där han ansvarar för skogsfrågor. Danske Bank har idag 22 stycken skogs och lantbruksspecialister som arbetar mot markägande personer och företag. Av tradition har Danske Bank varit starkast på större och mer komplexa gårdar i Syd- och Mellansverige. Nu etablerar de en ny enhet, Danske Gårdsägare där man arbetar över hela landet med markägande privatpersoner.

Johan Freij 

Varför är skog ett intressant tillgångsslag och vilka trender talar för skogen? 

“De allra flesta som köper skogsmark gör det, till stor del, med hjärtat. Men skog ger diversifieringsmöjligheter, man lägger inte alla ägg i samma korg. Skogen har ingen korrelation till aktier. Däremot har vi sett ett visst samband med fastigheter. När bostadspriserna går ner så känner man sig mindre förmögen vilket brukar påverka skogspriset negativt. Med det sagt har jag svårt att se en större krasch i skogsfastighetspriserna. Enligt Skogsbarometern har ungefär 60 procent av skogsägarna obelånade skogsfastigheter och endast 3 procent, av de belånade skogsägarna, har en belåning som överstiger 75 procent. Om en högbelånad skogsägare skulle behöva sälja finns det ofta lågt belånade grannar som kan köpa upp marken. En annan fördel med skogen är att den växer oavsett hög- eller lågkonjunktur. I Sverige växer skogsvolymen, före avverkning, med i snitt 3,8 procent per år.” 

“Det finns en hel del hållbarhetstrender som talar för skogen. Sågade trävaror är ett område vi är positiva till på lång sikt. Det byggs allt mer med förnyelsebara material och det gynnar trä, som dessutom lagrar kol. Särskilt om man jämför med betong som släpper ut stora mängder koldioxid vid tillverkning. Adderar man sedan att det finns en stor byggskuld i världen, inte minst i USA där man bygger i trä och att EU startat sin Renovation Wave där man vill klimatanpassa och isolera fastigheter bättre så kommer ökade mängder trä behövas.“

“Jag kan inte se var vi ska få allt timmer ifrån. I Kanada och Centraleuropa har vi haft stora insektsangrepp vilket minskat utbudet och den enda stora, underutnyttjade virkesboden är Ryssland. Det känns inte troligt att virket till Västvärlden skall komma därifrån framöver. Vi har därför en hög efterfrågan och ett för litet utbud.” 

Vad är största riskerna med skogsinvesteringar? 

“Klimatförändringar utgör det största hotet mot skogen. Risker finns för bland annat ökande insektsangrepp (bland annat barkborrar), ökade torkrisker, mindre tjäle (gör att träden inte står lika stadigt) och fler skogsbränder. Det finns även en marknadsrisk. Om det blir dyrare med skogsbruk kommer sannolikt avverkningsnettot bli sämre. EU har dessutom börjat peta i svensk skogslagstiftning och även det utgör en stor risk. Man kan förvänta sig en ökad administration och reglering i och med EU.” 

Hur värderar man en skogsfastighet? 

“När man gör skogsvärdering så görs det oftast en DCF (diskonterad kassaflödesanalys). Här uppskattas de framtida kassaflöden och diskonteras tillbaka i tiden. Skogens långa horisont gör att räntesatsen i beräkningen blir avgörande för vad priset på skogsfastigheten landar på. Idag är kalkylräntan väldigt låg vilket gett kraftiga prisökningar på skogsfastigheter. Skogens marknadsprissättning är inte särskilt fungerade. Kronor per kubik är det nyckeltal man använder för att se hur mycket skogsfastigheten kostar och det är ofta grannar som vill köpa fastigheten oavsett vad den kostar, ungefär två tredjedelar av skogsfastigheterna som är till försäljning säljs till grannar.”

De nordiska börsnoterade skogsbolagens marginaler för 20 år sedan var bra men sedan dess har marginalerna trendat nedåt fram till 2009. Därefter steg marginalerna åter uppåt och ligger nu på rekordnivåer. Varför har det svängt så kraftigt?

“Den nordiska skogsindustri har gjort det som Kodak inte gjorde när man gick från fysisk till digital film. För bara 20 år sedan var Norden beroende av tryckpapper och lönsamheten var väldigt hög inom detta segment. Efter 1990-talets utbyggnad av tidningspapperskapacitet blev 00-talet ett uselt decennium för branschen. Det grafiska papperets nedgång och en dålig lönsamhet för sågade trävaror bidrog till en lönsamhetsnedgång. Beslut om att stänga ned olönsamma pappersbruk och små sågverk samtidigt som man investerade i ökad produktion av bland annat kartong har lett till ökade marginaler. Samtidigt har vi sett god prisutveckling för pappersmassa och trävaror på senare år. När sen pandemin med sitt hemmasnickrande kom så gick trävarupriserna i taket.”

Vad påverkar priset på trävaror och pappersmassa? Hur påverkas priserna av kriget? 

“Hela skogsindustrin är väldigt valutakänslig eftersom den är extremt exportorienterad och har nästan alla kostnader i svenska kronor. Därför har de svenska skogsbolagen gynnats av en svag krona, jämfört med Finland som inte haft den fördelen. Kriget har framför allt påverkat och ökat trävarupriserna då ca 10 % av Europas trävarukonsumtion kom från Ryssland, Belarus och Ukraina. Prisbilden påverkas om Ryssland inte får exportera sitt virke. Däremot tror jag ryssarna kommer fortsätta exportera till Kina. En viktig faktor här är att det ryska virket inte längre är FSC och PFC certifierat (miljömärkt) på grund av kriget. De flesta kunder accepterar bara miljömärkt virke och därför kommer Ryssland få det tuffare inom skogsindustrin. När det gäller trävaror kan vi dock vara inne i en vändning då gör-det-självsektorn nu sjunker kraftigt i hela Västvärlden. Vi har kanske snickrat färdigt och vill göra annat samtidigt som trävarorna nog blivit lite för dyra. Speciellt i en tid av osäkerhet och ökade kostnader.” 

Vilka bolag ger exponering mot skog? 

“Det finns två stora skogsägande bolag på den svenska börsen, SCA och Holmen. SCA äger ca 2 miljoner hektar produktiv skogsmark och Holmen ca 1 miljon hektar. På senare år har dessa bolags skogsinnehav fått en allt större betydelse för hela bolagsvärderingen. Förr kallades dom för skogsindustribolag med skog. Nu kan man snarare säga skogsägarbolag med industri. Det är två alternativ för den som inte vill äga skogen fysiskt men ändå exponera sig mot en sektor som bara arbetar med förnyelsebara produkter”, säger Johan Freij.