Efter en stekhet julimånad återvände kylan till de flesta av världens börser under augusti. Den svenska börsen backade med 7,2 procent samtidigt som S&P500 sjönk med 4,1 procent och genomsnittsbörsen i EMU-området tappad lite knappt 5 procent. Så juliuppgången kan vi nog numera betrakta som något av ett ”björnrally”.

Konjunktur- och inflationsoron ligger fortsatt som en våt filt över finansmarknaden, men ska vi peka ut några enskilda faktorer bakom den svaga börsutvecklingen under augusti så är det den eskalerande energikrisen i Europa och förnyad ränteoro på bägge sidor om Atlanten.

När det gäller energikrisen så är skenande naturgaspriser den stora boven i dramat. Vilket också pressat upp elpriserna till nya rekordnivåer. Nu planerar visserligen EU-kommissionen att presentera åtgärder för att få en bättre fungerande energimarknad och begränsa kopplingen mellan gas- och elpriser, men det kommer att ta tid att mejsla ut vilka åtgärder som är möjliga att få på plats på rimlig tid.

Under tiden lanserar de enskilda länder olika typer av stödåtgärder för att om möjligt skydda hushåll och företag från den ekonomiska smäll som de skenande energipriserna innebär. Dessutom har bland annat Tyskland lyckats fylla på gaslagren snabbare än väntat.

EU:s signaler har visserligen fått viss nedtryckande effekt på terminspriserna men fortfarande pekar dessa mot kraftigt stigande priser inför den annalkande vintern. Stänger dessutom Putin gaskranarna ytterligare några gånger så kan det bli tal om ransoneringar. Något som förstås riskerar att dra ner stora delar av Europa i en regelrätt recession

Samtidigt fortsätter inflationen att sätta press centralbanker runt om i världen att strama åt penningpolitiken. I EMU-området steg inflationen till 9,1 procent i augusti och prissättningen på räntemarknaden indikerar nu att ECB kommer att höja räntan med 125 punkter på de kommande två mötena. Det kan därmed bli en monsterhöjning redan i samband med nästa veckas penningpolitiska besked.    

Än viktigare för det generella börshumöret är ändå vad den amerikanska centralbanken kan tänkas hitta på. Fed-chefen Jerome Powell satte i sitt Jackson Hole-tal en tydlig slutpunkt på marknadens förhoppningar om att Federal Reserve skulle gå lugnare fram under resterande del av 2022 och marknadsspekulationerna kring en möjlig räntesänkning redan ganska tidigt under 2023.

Dörren för en ny monsterhöjning den 21 september är fortfarande vidöppen och några räntesänkningar under 2023 prisas inte längre in på räntemarknaden. Det här har också bidragit till att de långa amerikanska räntorna stigit kraftigt och den viktiga tioårsräntan ligger nu runt 3,2 procent efter att ha varit nere på 2,55 procent i inledningen av augusti.

Framtunga räntehöjningar och tydliga signaler om fortsatta höjningar kan bli svårt för börsen att hantera under september. Sedan kan man alltid hoppas på att slutet på räntehöjningarna börjar nalkas och att även inflationstoppen snart ska vara passerad. Men det är i alla fall inte vad marknaden riktigt tror på just nu.

Även Riksbanken flaggar för kommande åtstramningar och en räntehöjning med 75 punkter i samband med det penningpolitiska beskedet den 20 september förefaller alltmer sannolik.

Hög inflation och stigande räntor sätter samtidigt ordentlig press på både hushåll och företag. Hushållen surnade till rejält redan tidigt, även om en fortsatt stark arbetsmarknad agerar lite krockkudde och bidrar till att konsumtionen inte alls backat i den utsträckning som indikatorerna gett sken av. Hittills är väl bäst att tillägga.

Företagshumöret har hållit emot lite bättre men visar allt tydligare tecken på att svika. De sammanvägda inköpschefsindexen för industri respektive tjänstesektor har fallit under 50-strecket i både USA och EMU-området och Kina ser också ut att vara på väg ner under det viktiga strecket. Fortfarande ligger dock inköpschefsindexen på en nivå där det ser ut som att en regelrätt recession ska kunna undvikas.

Så det är fortfarande en öppen fråga kring hur djup och långdragen, den numera oundvikliga, konjunktursvackan kommer att bli.

Det är ovanligt mycket som gått emot marknaden under augusti och den trenden ser ut att kunna hålla i sig även i närtid. Mycket av det negativa torde ändå redan vara allmängods inom investerarkollektivet och blickar vi ut över världen så har många börser ändå visat upp en imponerande motståndskraft. Så kan vi bara undvika ytterligare negativa överraskningar så finns hoppet om en stabilare börs under hösten trots allt kvar.

Det kan förstås alltid bli värre och att gå in tungt på börsen just nu känns ändå inte som huvudspåret. Men som julibörsen visade finns det också gott om riskvilligt kapital därute som bara väntar på att kliva in på marknaden.  Många stora investerare har gott om krut i kassan om/när riskaptiten visar tecken på att återvända. Lite lägre globala inflationssiffror och något mjukare besked från centralbankerna skulle kunna vara det som triggar igång en ny uppgång.

Det stora hotet mot börsen är, i alla fall enligt oss på Placera, att inflationen fortsätter att skjuta i höjden och att konjunkturindikatorerna försvagas ytterligare.

Så summa summarum lär det bli en högintressant resa på finansmarknaderna under hösten.