Ska RB trycka på panikknappen igen?

Makrokommentar Riksbanken höjer räntan, flaggar för fler räntehöjningar och drar dessutom till med andra åtgärder i syfte att stärka kronan. Svårt att protestera mot åtstramningarna men stålbadet för hushållen riskerar nog att stjälpa prognoserna.

Som väntat drämde Riksbanken till med en höjning av styrräntan med 0,50 procentenheter i samband med torsdagens penningpolitiska besked. Lite mer överraskande var att banken även flaggade för fler räntehöjningar under våren och bankens prognoser pekar mot minst en, men mer troligt två räntehöjningar, innan sommaren gör sitt definitiva intåg.

Den nya räntetoppen ligger enligt prognoserna på 3,33 procent men eftersom det är högst ovanligt med mindre räntehöjningar än 0,25 procentenheter så ligger det nära till hands att tolka prognosen som att styrräntan toppar på 3,5 procent.

Än mer överraskande är att Riksbanken beslutat att aktivt börja sälja av statsobligationer med start i april. Sammanlagt ska det röra sig om försäljningar på 3,5 miljarder per månad men Riksbanken förbehåller sig rätten att ändra volymerna om marknadsförutsättningarna skulle ändras.

Dessutom har riksbanksdirektionen beslutat att öka volymen riksbankscertifikat som erbjuds i de veckovisa penningpolitiska operationerna.

Två faktorer som väntas driva upp marknadsräntorna ytterligare. De långa marknadsräntorna har också stigit rejält efter beskedet.

Sammantaget ska alla åtgärder som Riksbanken nu vidtar förhoppningsvis bidra till att öka utländska aktörers vilja, och möjlighet, att investera i svenska tillgångar och därmed leda till att den svenska kronan stärks. Det är uppenbart att riksbanksdirektionen tagit intryck av den kritik som Riksbanken fått för att den bidragit till att kronan numera handlas på rekordlåga nivåer.

Att Riksbanken så tydligt gör en poäng av sin ambition att få upp den svenska kronan till mer ”normala” nivåer tillhör annars inte vanligheterna. De gör också en poäng av att en starkare krona förbättrar Riksbankens möjligheter att dämpa inflationen.

Ska vi utgå från de initiala marknadsreaktionerna så har det uppdraget i alla fall delvis lyckats eftersom kronan stärkts efter att riksbanksbeskedet publiceras. Förstärkningen är när detta skrivs på ungefär 24 öre mot dollarn och runt 20 öre mot euron. Om det sedan är en långsiktig game-changer för kronan är lite mer tveksamt. Aptiten på svenska tillgångar är kanske inte så stor som Riksbanken räknar med när även tillväxten och bostadsmarknaden sviker.

Men det är förstås i första hand den nuvarande höga inflationen som driver på åtstramningarna. Riksbanken bedömer att räntehöjningar krävs för att få ner inflationen tillräcklig snabbt till nivåer i närheten av inflationsmålet på 2 procent. Det uppdraget ska i princip, enligt nuvarande prognoser, vara uppfyllt i slutet av det här året då KPIF-inflationen, där effekten av räntesatsförändringar tas bort och som är Riksbankens inflationsmål, väntas landa på 2,14 procent.

Det bör dock tilläggas att den breda KPI-inflationen, som även innehåller ränteförändringar och som är den inflation som svenska hushåll möter, väntas ligga klart högre under stora delar av 2023 och 2024. Den genomsnittliga KPI-inflationen väntas under dessa år ligga på 8,6 respektive 3,4 procent. Det här årets genomsnittliga KPI-inflation väntas därmed bli något högre än under 2022. Så fortsatt tuffa tider väntar hushållen även efter att Riksbanken nått sitt KPIF-mål på 2 procent.

Och det är väl runt här som vi på Placera blir lite fundersamma kring Riksbankens räntehöjningar. Banken justerar ner årets BNP-prognos marginellt från tidigare -1,0 till -1,1 procent och tillväxten 2024 från +1,0 till +0,9 procent. Samtidigt justeras arbetslöshetsprognoserna upp till 8,0 respektive 8,4 procent. Under 2022 låg den genomsnittliga arbetslösheten på 7,5 procent.

Hög KPI-inflation, stigande räntor och en arbetslöshet som sticker iväg är förstås ingen bra kombination. Risken är överhängande att vi får se både en privat konsumtion som dämpas ytterligare och fortsatta prisfall på bostadsmarknaden. Nybyggandet av bostäder lär väl också gå mot någon form av kollaps under det här året och nästa.

Så det blir av en avgörande betydelse att utlandsefterfrågan fortsätter att vara hög och att företagen och det offentliga ökar sina investeringar för att hålla uppe tillväxten. Återstår att se hur det går med den saken.

Det är förstås svårt att vara kritisk mot torsdagens räntehöjning givet just dagens förutsättningar men sammantaget tror vi på Placera att Riksbanken är för optimistiska vad gäller den svenska konjunkturen. Vi tror att ekonomin kan krympa väsentligt mycket mer under 2023, och förhållandevis låga lönekrav gör att vi heller inte ser något stort inhemskt inflationshot på lite sikt.

Frågan är nu om den insikten når Riksbanken inför det penningpolitiska beskedet i april. Har inte inflationen dämpats rejält innan dess är det troligt att Riksbanken återigen trycker på panikknappen och höjer räntan med 0,50 procentenheter.

Efter det kan det kanske bli dags att få lite panik åt det andra hållet. Så vi gissar att den nya riksbankschefen, Erik Thedéen, går och hoppas på att inflationen, trots allt, inte sjunker alldeles för fort.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -